Shoreham Beer, Cider and Literature Festival
I eftermiddags uppträdde jag på Shoreham Beer, Cider & Literature Festival.
Märklig kombination, men oerhört hängiven publik.
Känns bra att utsätta människor för poesi, människor som i vanliga fall inte
skulle gå till en poesiafton.
För oftast uppträder jag på ställen där 99% av publiken är poeter och då är det ju ingen match ...
Här kändes det viktigt. Efter att framfört 3 dikter om kärlek på väldigt annorlunda vis,
hamnade jag i en konversation med en man som varit gift i 30 år!
Shit Happens
I över en vecka har jag känt mig kreativt blockerat.
Mycket beroende på tidigare nämnda jobbintervju.
Jag fick inget av de 3 jobben jag sökte inom biblioteken i Brighton.
Det gör inget.
Men vad som gör något är att jag slösat så mycket tid och energi
på att förbereda mig för intervjun, gå på intervjun och sen vänta på svar.
Men idag kom jag äntligen igång med tredje omksrivningen
av slutet av Replacing Angel.
Det kändes som om en stor klump med skit började lösas upp.
På tal om skit.
En fiskmås med diarré släppte sig i luften rakt ovanför mig.
Min rosa T-shirt fick en stor brun bajsfläck.
Senare idag gick jag förbi en död fiskmås (se bilden) ...
Tala om karma.
Jag har även startat en blogg på engelska:http://louisehalvardsson.blogspot.com/
där ni kan läsa om samma händelse fast med andra ord.
Anställningsintervju & Beundrarbrev
Idag var jag på anställningsintervju (oj vilket seriöst ord).
Jag tyckte att jag hade förberett mig och kände mig lugn ...
men när jag väl kom in i intervjurummet
kände jag mig hur obekväm som helst ...
Vad fan håller jag på med liksom?
Imorgon får jag veta om jag får jobbet som "library officer."
Nu är jag "bara" "casual assistant".
De har så många titlar i England ...
När jag kom ut från intervjun kände jag bara för att gråta.
Kanske för att mensen är på väg.
(Broder Daniel tyckte att jag inte var personlig i min blogg, så nu anstränger jag mig :=):
Kanske för att spänningen jag har känt släppte.
Men kanske också för att jag inte tog intervjun på 100% allvar.
Först och främst är jag författare.
Alla andra jobb jag måste ta för att betala hyran kommer i skymundan.
Om jag skulle få ett jobb som Axl Rose's personliga assistent
skulle jag ändå mest vara författare ...
och därför har jag svårt att visa den rätta entusiasmen ...
När jag kom hem låg det ett brev på hallmattan.
För ett par veckor sen skrev jag brev till min idol Belinda Burns
som har skivit boken The Dark Part of Me.
Och nu kom ett svarsbrev med autograf!!! Skitkul.
Precis vad jag behövde för att känna mig bättre.
En bekräftelse på att jag är författare och att det finns fler såna som jag.
Att det är viktigt att jag fortsätter skriva.
Har även fått en hälsning av författaren M.J. Hyland
som har skivit en annan favvobok: How the light gets in.
Jag vet själv hur superglad jag har blivit för de email och bloggkommentarer och facebookmeddelanden
som jag har fått efter att ha skrivit PIHMA.
Så vad väntar ni på??? Sätt igång och skriv till era favortiförfattare nu.
(Jag vet att Svinto & Lotus är duktiga inom detta område.)
Man behöver all uppmuntran man kan få!!!
Speciellt när man måste ta ett "vanligt" jobb för att kunna betala hyran ...
Jag tyckte att jag hade förberett mig och kände mig lugn ...
men när jag väl kom in i intervjurummet
kände jag mig hur obekväm som helst ...
Vad fan håller jag på med liksom?
Imorgon får jag veta om jag får jobbet som "library officer."
Nu är jag "bara" "casual assistant".
De har så många titlar i England ...
När jag kom ut från intervjun kände jag bara för att gråta.
Kanske för att mensen är på väg.
(Broder Daniel tyckte att jag inte var personlig i min blogg, så nu anstränger jag mig :=):
Kanske för att spänningen jag har känt släppte.
Men kanske också för att jag inte tog intervjun på 100% allvar.
Först och främst är jag författare.
Alla andra jobb jag måste ta för att betala hyran kommer i skymundan.
Om jag skulle få ett jobb som Axl Rose's personliga assistent
skulle jag ändå mest vara författare ...
och därför har jag svårt att visa den rätta entusiasmen ...
När jag kom hem låg det ett brev på hallmattan.
För ett par veckor sen skrev jag brev till min idol Belinda Burns
som har skivit boken The Dark Part of Me.
Och nu kom ett svarsbrev med autograf!!! Skitkul.
Precis vad jag behövde för att känna mig bättre.
En bekräftelse på att jag är författare och att det finns fler såna som jag.
Att det är viktigt att jag fortsätter skriva.
Har även fått en hälsning av författaren M.J. Hyland
som har skivit en annan favvobok: How the light gets in.
Jag vet själv hur superglad jag har blivit för de email och bloggkommentarer och facebookmeddelanden
som jag har fått efter att ha skrivit PIHMA.
Så vad väntar ni på??? Sätt igång och skriv till era favortiförfattare nu.
(Jag vet att Svinto & Lotus är duktiga inom detta område.)
Man behöver all uppmuntran man kan få!!!
Speciellt när man måste ta ett "vanligt" jobb för att kunna betala hyran ...
Peace Festival
Söndag var dagen då det var dags för Fredsfestivalen i Hove.
Jag var inbjuden att framföra poesi i Framtidstältet.
Ett tält för ungdomar under 25.
Jag blir så trött på indelningar i fack.
De enda som INTE kom och lyssnade på mig var tonåringarna ...
De flesta var under 10 eller över 30 ...
Det var inte många tonåringar som var ute över huvudtaget.
Kanske det berodde på regn, snålblåst eller bakfylla.
Vad vet jag?
Men kul hade jag ändå när jag framförde dikter
om att fly småstan
om unga mammor
om rebelliska tonårstjejer
och brist på taktsinne.
Tolv fjortondelar (av Replacing Angel version 3)
Det gick ganska lätt att skriva om del 11 och 12
som handlar om när Natalies familj från Sverige hälsar på henne i Brighton.
Dels för att jag har mycket erfarenhet av hur det kan kännas
när ens nära och kära hälsar på i ens nya liv.
Dels för att det händer så mycket jobbiga grejer
som gör boken mer spännande.
Jag har försökt lägga in en drivkraft, en riktning,
att Natalies mål är att stanna i England
medan hennes familj vill att hon ska komma hem.
Jag vet inte om detta är en tillräckligt bra konflikt
för att vara en huvudhandling.
Har också försökt fokusera på Natalies vilja
att sjunga i ett band.
Imorgon ska jag läsa igenom del 13 och 14.
Slutet alltså.
Känns som jag verkligen måste skärpa mig här
och ta min tid.
Svinto tyckte att det gick väldigt fort.
Jag får dra ut på spänningen lite ...
Alla förslag på handling eller huvudpersonens mål är välkomna.
För första gången kommer jag nu avslöja bokens stora drag:
Nittonåriga Natalie kommer till England och försöker skapa sig ett nytt liv.
Hon är trött på staden hon kommer ifrån och trött på sin docksöta syster.
Hon säger att hon bara ska stanna i 6 månader, när hon i själva verket planerar att stanna forever.
Men kompisen Angel, som hon litade på, försvinner iväg till andra sidan jorden
och Natalie får ta över Angels rum och Angels jobb.
Men absolut inte Angels pojkvän ...
Natalies stora intresse är att sjunga karaoke,
men hon vågar inte utan Angel ...
Jag har som sagt redan skrivit klart boken, men håller på med tredje omskrivningen.
Min stora utmaning är att försöka skapa en handling, en riktning, ett mål
och göra det hela mer dramatiskt. Hjälp!
som handlar om när Natalies familj från Sverige hälsar på henne i Brighton.
Dels för att jag har mycket erfarenhet av hur det kan kännas
när ens nära och kära hälsar på i ens nya liv.
Dels för att det händer så mycket jobbiga grejer
som gör boken mer spännande.
Jag har försökt lägga in en drivkraft, en riktning,
att Natalies mål är att stanna i England
medan hennes familj vill att hon ska komma hem.
Jag vet inte om detta är en tillräckligt bra konflikt
för att vara en huvudhandling.
Har också försökt fokusera på Natalies vilja
att sjunga i ett band.
Imorgon ska jag läsa igenom del 13 och 14.
Slutet alltså.
Känns som jag verkligen måste skärpa mig här
och ta min tid.
Svinto tyckte att det gick väldigt fort.
Jag får dra ut på spänningen lite ...
Alla förslag på handling eller huvudpersonens mål är välkomna.
För första gången kommer jag nu avslöja bokens stora drag:
Nittonåriga Natalie kommer till England och försöker skapa sig ett nytt liv.
Hon är trött på staden hon kommer ifrån och trött på sin docksöta syster.
Hon säger att hon bara ska stanna i 6 månader, när hon i själva verket planerar att stanna forever.
Men kompisen Angel, som hon litade på, försvinner iväg till andra sidan jorden
och Natalie får ta över Angels rum och Angels jobb.
Men absolut inte Angels pojkvän ...
Natalies stora intresse är att sjunga karaoke,
men hon vågar inte utan Angel ...
Jag har som sagt redan skrivit klart boken, men håller på med tredje omskrivningen.
Min stora utmaning är att försöka skapa en handling, en riktning, ett mål
och göra det hela mer dramatiskt. Hjälp!
Skrivtips
Jag fick ett email från en kille som läser min blogg.
Han ställde två frågor som jag tänkte att fler kan ha nytta av att jag svarar på.
1. Vad är ditt bästa/största tips till oss som försöker skriva bok?
Ge ALDRIG upp!!!
Det viktigaste är att man verkligen, verkligen vill skriva en bok och att man är envis och uthållig.
Om man inte är disciplinerad får man tvinga sig själv, t ex att skriva 1 timma om dagen vad som än händer
och om man missar en dag måste man skriva 2 timmar nästa dag o.s.v.
Jag tror att många bra författare aldrig blir publicerade för att de inte har den rätta KÄMPARGLÖDEN.
Jag tror att många mindre bra författare blir publicerade för att de ALDRIG GER UPP!
Ett annat tips är att GÅ EN SKRIVARKURS!!!
Jag är inget fan av högskolor och universitet där man blir betygsatt och samlar poäng.
(Även om jag respekterar och vet att många andra som skriver har blivit hjälpta av sådan kurser:)
Det finns så många alternativ: skrivarlinje på folkhögskola, kvällskurser, studiecirklar, skrivarakademin, distanskurser via internet m.m.m. Vad jag lärde mig av att gå på Jakobsbergs Folkhögskola var framför allt att ta mitt skrivande på allvar och genom att träffa andra som skriver lärde jag mig olika sätt att skriva och blev inspirerad. Tror också det är bra att gå igenom grunder ... att göra tråkiga miljöbeskrivningsövningar o.s.v. bara för att lära sig hur det kan vara, men när man väl vet det kan man göra uppror och skriva på sitt eget sätt.
2. Jag har lite problem med mitt bokskrivande. T.ex. så vet jag vad jag vill ska hända i kapitel 1, 3 men inte i kapitel 2. Resultatet blir att jag bara skriver något för att att fylla sidorna vilket jag inte blir helt nöjd med. Har du något tips hur man ska göra eller nåt?
Fortsätt skriv!!! Skriv tills du kommer till slutet och skit i om du fyller boken med tråkiga "mellankapitel". Tricket är att gå tillbaka och ändra sedan. Kanske måste du skriva om boken 4-5 gånger innan den blir tillräckligt bra för att skicka iväg till ett förlag.
Min egen taktik är att första vildskriva en första version där allt händer lite huller om buller och sen lägga manuset åt sidan ett tag och göra upp en plan för en omskrivning.
Många som börjar skriva (inklusive mig själv i början) tror att det räcker med att skriva en bok från början till slut och sen är den klar. Fel, fel, fel! Det riktiga skrivandet ligger i att läsa igenom det man har skivit, analysera och göra ändringar. Det är också värdefullt och nödvändigt att skaffa goda skrivarvänner (t ex genom en skrivarkurs) som kan läsa vad man har skivit och ge kommentarer och kritik.
BÖCKER JAG REKOMENDERAR:
Novel writing 16 steps to success av Evan Marshall
The Right to Write av Julia Cameron
Writing down the bones av Natalie Goldberg
Revision - an author's guide av Michael Legat
The Weekend Novelist/The Weekend Novelist re-drafts the novel av Robert Ray
Men precis som med skrivarkurser ... man ska inte lyssna för mycket på lärare och böcker. Det är bra att gå igenom lite grunder, men måste hitta sin egen stil och inte låsa fast sig ...
Han ställde två frågor som jag tänkte att fler kan ha nytta av att jag svarar på.
1. Vad är ditt bästa/största tips till oss som försöker skriva bok?
Ge ALDRIG upp!!!
Det viktigaste är att man verkligen, verkligen vill skriva en bok och att man är envis och uthållig.
Om man inte är disciplinerad får man tvinga sig själv, t ex att skriva 1 timma om dagen vad som än händer
och om man missar en dag måste man skriva 2 timmar nästa dag o.s.v.
Jag tror att många bra författare aldrig blir publicerade för att de inte har den rätta KÄMPARGLÖDEN.
Jag tror att många mindre bra författare blir publicerade för att de ALDRIG GER UPP!
Ett annat tips är att GÅ EN SKRIVARKURS!!!
Jag är inget fan av högskolor och universitet där man blir betygsatt och samlar poäng.
(Även om jag respekterar och vet att många andra som skriver har blivit hjälpta av sådan kurser:)
Det finns så många alternativ: skrivarlinje på folkhögskola, kvällskurser, studiecirklar, skrivarakademin, distanskurser via internet m.m.m. Vad jag lärde mig av att gå på Jakobsbergs Folkhögskola var framför allt att ta mitt skrivande på allvar och genom att träffa andra som skriver lärde jag mig olika sätt att skriva och blev inspirerad. Tror också det är bra att gå igenom grunder ... att göra tråkiga miljöbeskrivningsövningar o.s.v. bara för att lära sig hur det kan vara, men när man väl vet det kan man göra uppror och skriva på sitt eget sätt.
2. Jag har lite problem med mitt bokskrivande. T.ex. så vet jag vad jag vill ska hända i kapitel 1, 3 men inte i kapitel 2. Resultatet blir att jag bara skriver något för att att fylla sidorna vilket jag inte blir helt nöjd med. Har du något tips hur man ska göra eller nåt?
Fortsätt skriv!!! Skriv tills du kommer till slutet och skit i om du fyller boken med tråkiga "mellankapitel". Tricket är att gå tillbaka och ändra sedan. Kanske måste du skriva om boken 4-5 gånger innan den blir tillräckligt bra för att skicka iväg till ett förlag.
Min egen taktik är att första vildskriva en första version där allt händer lite huller om buller och sen lägga manuset åt sidan ett tag och göra upp en plan för en omskrivning.
Många som börjar skriva (inklusive mig själv i början) tror att det räcker med att skriva en bok från början till slut och sen är den klar. Fel, fel, fel! Det riktiga skrivandet ligger i att läsa igenom det man har skivit, analysera och göra ändringar. Det är också värdefullt och nödvändigt att skaffa goda skrivarvänner (t ex genom en skrivarkurs) som kan läsa vad man har skivit och ge kommentarer och kritik.
BÖCKER JAG REKOMENDERAR:
Novel writing 16 steps to success av Evan Marshall
The Right to Write av Julia Cameron
Writing down the bones av Natalie Goldberg
Revision - an author's guide av Michael Legat
The Weekend Novelist/The Weekend Novelist re-drafts the novel av Robert Ray
Men precis som med skrivarkurser ... man ska inte lyssna för mycket på lärare och böcker. Det är bra att gå igenom lite grunder, men måste hitta sin egen stil och inte låsa fast sig ...
Passionsfrukt
Broder Daniels kommentar till inlägget "Tio fjortondelar" påminde mig om ett romanprojekt jag höll på med på gymnasiet. Det var den första längre text jag har skrivit. Det var nog då jag bestämde mig på riktigt att bli författare även om detta projekt med arbetsnamnet "Nico" mest bestod av fragment ur mitt eget liv. Jag levde i en liten bubbla då jag navelskådade mig själv och tyckte att det var intressant att gå upp mitt i natten, gå ner i källaren och dricka en passionsfrukt-läsk. Det hade ju varit lite mer spännande om det hade varit något alkoholhaltigt. Men tydligen tyckte jag att denna passionfrukt-upplevelse var tillräckligt spännande att skriva om ...
Här kommer ett urdrag ur "Nico" som jag aldrig planerade att publicera för att det kändes för privat ...
"Halv ett på natten gick Nico ner i källaren och hämtade en läsk. Passionsfrukt. Hon hade aldrig druckit det innan. Hon bestämde sig för att lära sig nytt. Hon kunde inte sova. Delvis berodde det på att några flickor hade varit hemma hos henne innan och lyssnat på skivor. Hon tyckte om, ja rent av älskade en av de här flickorna. Inte sexuellt eller så, men som kompis. Hon kunde inte riktigt smälta att den flickan varit hemma hos henne. Och flickan hade tittat i Nicos fotoalbum och sagt att hon tyckte att Nico var vacker på en bild. Det var den där bilden, när hon hade på sig en svart hög hatt och fjäderboa runt halsen. Hon kände inte riktigt igen sig själv på den bilden.
Passionsfrukten var ganska god. Godare än Fanta. De där flickorna hade gillat hennes rum. Det var personligt. Små lappar med tänkvärda fraser överallt. Syns du inte, finns du inte. Du har bara ett liv. Det finns skönhet som inte syns. Make yourself heard. Don’t be a victim."
Här kommer ett urdrag ur "Nico" som jag aldrig planerade att publicera för att det kändes för privat ...
"Halv ett på natten gick Nico ner i källaren och hämtade en läsk. Passionsfrukt. Hon hade aldrig druckit det innan. Hon bestämde sig för att lära sig nytt. Hon kunde inte sova. Delvis berodde det på att några flickor hade varit hemma hos henne innan och lyssnat på skivor. Hon tyckte om, ja rent av älskade en av de här flickorna. Inte sexuellt eller så, men som kompis. Hon kunde inte riktigt smälta att den flickan varit hemma hos henne. Och flickan hade tittat i Nicos fotoalbum och sagt att hon tyckte att Nico var vacker på en bild. Det var den där bilden, när hon hade på sig en svart hög hatt och fjäderboa runt halsen. Hon kände inte riktigt igen sig själv på den bilden.
Passionsfrukten var ganska god. Godare än Fanta. De där flickorna hade gillat hennes rum. Det var personligt. Små lappar med tänkvärda fraser överallt. Syns du inte, finns du inte. Du har bara ett liv. Det finns skönhet som inte syns. Make yourself heard. Don’t be a victim."
A lamp for sleepless nights
Tio fjortondelar (av Replacing Angel version3) och möbler
Hurra för mig!
Jag har nu skrivit mig igenom del 9 och 10,
som var de delar jag har haft mest problem med för att det händer så mycket,
så mycket olika saker som är viktiga för handlingen.
Är speciellt nöjd med Angels brev till Deanna.
Det känns som det är mer struktur nu
och eftersom jag redan har skrivit boken och vet hur den slutar
kan jag lägga in små glimtar om vad som kommer att hända utan att avslöja för mycket ...
Nu ska jag läsa igenom del 11 och 12 som handlar om när Natalies föräldrar och syster
(sorry Broder Daniel men du är inte med i den här boken heller ...)
kommer och hälsar på henne i England
Jag har en onödigt fin möbel i mitt rum,
men jag tänker fylla den med fina saker som betyder något för mig.
Än så länge:
*snäckor från stranden
*en sten från stranden som jag ska skicka till Svinto en vacker dag
*The Skull (en maracas som jag ibland använder när jag framför poesi)
*ett ex av PIHMA pocket,
*brev som jag skrivit till mig själv. (uppgifter från boken Walking in this world)
Blev extra nöjd med bilden eftersom min säng reflekteras i glaset,
dock kan man inte se att jag har bäddat med Mimmi Pigg.
(varför heter det Musse och Mimmi Pigg??? de är ju möss - inte grisar!)
Det är en frihet att inte äga sina möbler, inte ens sina sängkläder,
man får ta vad man får liksom och lägga till personliga touchar.
Jag har nu skrivit mig igenom del 9 och 10,
som var de delar jag har haft mest problem med för att det händer så mycket,
så mycket olika saker som är viktiga för handlingen.
Är speciellt nöjd med Angels brev till Deanna.
Det känns som det är mer struktur nu
och eftersom jag redan har skrivit boken och vet hur den slutar
kan jag lägga in små glimtar om vad som kommer att hända utan att avslöja för mycket ...
Nu ska jag läsa igenom del 11 och 12 som handlar om när Natalies föräldrar och syster
(sorry Broder Daniel men du är inte med i den här boken heller ...)
kommer och hälsar på henne i England
Jag har en onödigt fin möbel i mitt rum,
men jag tänker fylla den med fina saker som betyder något för mig.
Än så länge:
*snäckor från stranden
*en sten från stranden som jag ska skicka till Svinto en vacker dag
*The Skull (en maracas som jag ibland använder när jag framför poesi)
*ett ex av PIHMA pocket,
*brev som jag skrivit till mig själv. (uppgifter från boken Walking in this world)
Blev extra nöjd med bilden eftersom min säng reflekteras i glaset,
dock kan man inte se att jag har bäddat med Mimmi Pigg.
(varför heter det Musse och Mimmi Pigg??? de är ju möss - inte grisar!)
Det är en frihet att inte äga sina möbler, inte ens sina sängkläder,
man får ta vad man får liksom och lägga till personliga touchar.
Hjälp med baksidetexten till danska utgåvan av PIHMA
Min danska förläggare har bett mig ge förslag på en baksidetext vilket jag är mycket glad över.
Vad gäller pocketversionen fick jag inte se baksidetexten förrän boken kom ut ...
Det är dock knepigt att sammanfatta sin egen bok.
Förläggaren har bett mig om följande:
1. Kort sammanfattande text som ska väcka intresse
2. Kort citat från boken
3. 2-3 Citat från recensioner
Jag har svårt att välja! Snälla hjälp mig!
Förslag på sammanfattande baksidetext:
Förslag på citat ur boken: (Vilket är bäst eller har ni några andra förslag?)
1.
eller:
2.
”Kim askar i ett nedbrunnet ljus.
– Varenda fjortis har en pärla i näsan eller en fjäril tatuerad på skuldran. Jag kan absolut inte tänka mig dig med piercing. Du var så annorlunda när du var liten. Jag hatade andra barn, men dig kunde man prata med.
På botten av min mugg ligger en klump med sump.
– Men jag ville inte bli som Josefin! säger jag. Tänkte skaffa en ring, ingen löjlig pärla.
Kim hoppar upp och byter sida på kassetten. Lou Reed låter ledsen fastän han sjunger om en perfekt dag.
– All right, Amanda. Fick just en annan idé.”
Citat från recensioner: (välj 2 eller 3 eller ge förslag på andra)
SUPERTACKSAM FÖR SYNPUNKTER SÅ FORT SOM MÖJLIGT!
Vad gäller pocketversionen fick jag inte se baksidetexten förrän boken kom ut ...
Det är dock knepigt att sammanfatta sin egen bok.
Förläggaren har bett mig om följande:
1. Kort sammanfattande text som ska väcka intresse
2. Kort citat från boken
3. 2-3 Citat från recensioner
Jag har svårt att välja! Snälla hjälp mig!
Förslag på sammanfattande baksidetext:
När Amanda börjar gymnasiet är hon okysst, oskuld och har aldrig haft en pojkvän. Med hjälp av Kim som är gammal nog att handla på systemet tänker hon bli snygg och cool. Men det är svårt när man varken passar in bland de perfekta, blonderade humanisterna eller de svarhåriga, piercade rockmänniskorna på estetprogrammet. Att bo i en håla där alla vet allt om alla gör inte det hela lättare. Amandas experimenterar med hårfärg, kläder, sex och alkohol i hopp om att hitta sig själv.
Förslag på citat ur boken: (Vilket är bäst eller har ni några andra förslag?)
1.
”Innerst inne tror jag att alla vill vara något, vad det än må vara. Men det räcker inte med att bara vara punkare eller feminist. Det finns kängpunkare, trallpunkare, anarkafeminister och livmodersfeminister. Varför göra det så komplicerat? Vad det handlar om i slutändan är vilken sida man hamnar på. Den snygga eller den fula.”
eller:
2.
”Kim askar i ett nedbrunnet ljus.
– Varenda fjortis har en pärla i näsan eller en fjäril tatuerad på skuldran. Jag kan absolut inte tänka mig dig med piercing. Du var så annorlunda när du var liten. Jag hatade andra barn, men dig kunde man prata med.
På botten av min mugg ligger en klump med sump.
– Men jag ville inte bli som Josefin! säger jag. Tänkte skaffa en ring, ingen löjlig pärla.
Kim hoppar upp och byter sida på kassetten. Lou Reed låter ledsen fastän han sjunger om en perfekt dag.
– All right, Amanda. Fick just en annan idé.”
Citat från recensioner: (välj 2 eller 3 eller ge förslag på andra)
”Punkindustriell hårdrockare med attityd framkallar en känsla av att vara självupplevd och det är dess styrka. Skildringen av grovhångel, råsupande, tomt hängande på pizzerior, klubbar och spytrista partyn får sitt värde genom att man upplever en autenticitet som gör att man grips av tristessen”.
– Kristin Hallberg, Svenska Dagbladet
”Louise Halvardsson har en särskilt skärpt blick. Trots att hon själv lämnat tonårslandet lyckas hon se in i det, skarpt och klart. Ingen av de minsta detaljerna, nyanserna, stämningarna går förlorade trots att hon befinner sig en bit bort. Det kräver ett engagemang, ett brett minne och en bra berättare.”
- Caroline Owman, Skånska Dagbladet
”Kanske är det just de stora kontrasterna i Amandas stormiga liv som gör Punkindustriell hårdrockare med attityd så bra. Kanske är det Louise Halvardssons språk, ena stunden rättframt och rått och nästa skört. Kanske är det här bara en riktigt, riktigt bra bok.”
- Kajsa Århäll, Mariestads Tidning
”Man behöver förresten varken gilla punk eller hårdrock för att tycka om den. Det räcker med att man är eller har varit tonåring själv. ”
- Camilla Jönsson, Hallandsposten
Boken är autentisk, ibland lite väl när den ymnigt beskriver baksmälla, kroppsfunderingar och skärsår, men det är just det som jag tror berör läsare och då kanske framförallt tonårstjejer."
- Anna-Karin Lindh Hedin, Bibliotekstjänst
– Kristin Hallberg, Svenska Dagbladet
”Louise Halvardsson har en särskilt skärpt blick. Trots att hon själv lämnat tonårslandet lyckas hon se in i det, skarpt och klart. Ingen av de minsta detaljerna, nyanserna, stämningarna går förlorade trots att hon befinner sig en bit bort. Det kräver ett engagemang, ett brett minne och en bra berättare.”
- Caroline Owman, Skånska Dagbladet
”Kanske är det just de stora kontrasterna i Amandas stormiga liv som gör Punkindustriell hårdrockare med attityd så bra. Kanske är det Louise Halvardssons språk, ena stunden rättframt och rått och nästa skört. Kanske är det här bara en riktigt, riktigt bra bok.”
- Kajsa Århäll, Mariestads Tidning
”Man behöver förresten varken gilla punk eller hårdrock för att tycka om den. Det räcker med att man är eller har varit tonåring själv. ”
- Camilla Jönsson, Hallandsposten
Boken är autentisk, ibland lite väl när den ymnigt beskriver baksmälla, kroppsfunderingar och skärsår, men det är just det som jag tror berör läsare och då kanske framförallt tonårstjejer."
- Anna-Karin Lindh Hedin, Bibliotekstjänst
SUPERTACKSAM FÖR SYNPUNKTER SÅ FORT SOM MÖJLIGT!
Åtta fjortondelar (av Replacing Angel version 3)
Jag har blivit klar med ännu en rolig del av Replacing Angel,
nämligen Natalies födelsedag.
Hon får två abstrakta presenter. En bra och en dålig.
Idag läste jag igenom del 9 och 10 som liksom sitter ihop.
Det är knepiga delar strax efter mitten i boken.
Delar som verkar bli helt annorlunda efter varje omskrivning.
eftersom jag inte är nöjd med dem. Mycket som ska redas ut.
Dialogerna behöver jobbas med och Natalies motivation
samt hennes önskan att sjunga och mixtra med droger.
Och kontakten/icke-kontakten med Angel på andra sidan jorden.
Nu behöver jag sannerligen använda
mer än 10% av min hjärnkapacitet.
p.s. idag såg min dag på biblioteksjobbet ur så här:
*färgläggning av fjärilar
*te och kaka
*gå till pappersinsamlingen i solen
*ställa tillbaka lite böcker i hyllorna
*låna Miranda July's "No one belongs here more than you"
(en novellsamling jag började läsa innan jag åkte till Nya Zeeland) d.s.
nämligen Natalies födelsedag.
Hon får två abstrakta presenter. En bra och en dålig.
Idag läste jag igenom del 9 och 10 som liksom sitter ihop.
Det är knepiga delar strax efter mitten i boken.
Delar som verkar bli helt annorlunda efter varje omskrivning.
eftersom jag inte är nöjd med dem. Mycket som ska redas ut.
Dialogerna behöver jobbas med och Natalies motivation
samt hennes önskan att sjunga och mixtra med droger.
Och kontakten/icke-kontakten med Angel på andra sidan jorden.
Nu behöver jag sannerligen använda
mer än 10% av min hjärnkapacitet.
p.s. idag såg min dag på biblioteksjobbet ur så här:
*färgläggning av fjärilar
*te och kaka
*gå till pappersinsamlingen i solen
*ställa tillbaka lite böcker i hyllorna
*låna Miranda July's "No one belongs here more than you"
(en novellsamling jag började läsa innan jag åkte till Nya Zeeland) d.s.
Sju fjortondelar (av Replacing Angel version 3)
Det flyter på med skrivandet. Jag tar vara på tiden då jag inte jobbar eller är social.
Där jag bor nu känns lite som att bo själv vilket är skönt.
Jag trivdes JÄTTEBRA där jag bodde förut, men jag blev så bra kompis med mina house mates Jenni och Sarah att jag ofta dröjde kvar i köket när jag egentligen bara var ute efter en kopp te ...
Det här boendet är mer som ett vandrarhem. Alla sköter sitt på något vis.
Så då var jag klar med omskrivningen av del 6 och 7. De delarna som utspelas i London.
I del sju finns ett av mina absoluta favoritkapitel. Det var redan så bra att jag knappt behövde ändra någonting.
Älskar när man läser något man själv har skrivit och glömmer bort vem som är författaren ...
Men det finns fortfarande problem kvar att lösa. Den eviga handlingen! Kanske att jag ändrar för lite, Natalie är fortfarande ganska "directionless", men jag klämmer in lite tankar här och var för att förtydliga för läsaren vart hon är på väg ... Och Angels brev måste också länkas till handlingen, samt boken i boken som the Man håller på och skriver ...
Där jag bor nu känns lite som att bo själv vilket är skönt.
Jag trivdes JÄTTEBRA där jag bodde förut, men jag blev så bra kompis med mina house mates Jenni och Sarah att jag ofta dröjde kvar i köket när jag egentligen bara var ute efter en kopp te ...
Det här boendet är mer som ett vandrarhem. Alla sköter sitt på något vis.
Så då var jag klar med omskrivningen av del 6 och 7. De delarna som utspelas i London.
I del sju finns ett av mina absoluta favoritkapitel. Det var redan så bra att jag knappt behövde ändra någonting.
Älskar när man läser något man själv har skrivit och glömmer bort vem som är författaren ...
Men det finns fortfarande problem kvar att lösa. Den eviga handlingen! Kanske att jag ändrar för lite, Natalie är fortfarande ganska "directionless", men jag klämmer in lite tankar här och var för att förtydliga för läsaren vart hon är på väg ... Och Angels brev måste också länkas till handlingen, samt boken i boken som the Man håller på och skriver ...
Fem fjortondelar (av Replacing Angel version3)
I två dagar har jag levt mitt ultimata liv:
*Skriva morgonsidor och äta frukost
*Jobba intensivt 3-4 timmar med skrivandet
*Gå långpromenad längs med havet
*Äta middag
*Umgås med flat mates/vänner/gå ut på kulturella grejer eller puben
De här två ultimata dagarna har resulterat i att jag blev klar med ännu en del av Replacing Angel. Känns bra. Nu befinner jag ju mig i samma miljö som romanen utspelas i, men jag undviker ändå att gå förbi lägenheten där Natalie och Angel bor. Dels för att jag har bott där själv och lätt blir nostalgisk. Dels för att saker och ting förändras, affärer lägger ner och startar upp. Träd fälls och nya planteras ... Jag gillar ju att beskriva exakt så som det verkligen är ... men jag nämner inte gatunamnet så det är lugnt.
Ikväll var jag på ett möte som hette MEET THE AGENTS. Ett möte där 4 olika agenter blev intervjuade och pratade om hur det går till att skaffa en agent och varför man behöver en. Agenten är alltså en mellanhand mellan författaren och förlaget. I England funkar det så att förlagen inte ens läser insända manus om de inte går genom en agent ... Publiken fick också ställa frågor. Jag frågade hur de ställde sig till översättningar. De sa att det var knepigt men att just svenska författare var i ropet! Jag lämnade även min egendesignade folder med info på engelska till två av agenterna. Den ena hade jeans och T-shirt, den andra kavaj. Vi får väl se om de hör av sig, bra att bygga ett kontaktnät i alla fall.
Jag får bo i mitt gamla rum hos min bibliotekspolare i Hove i en månad. Men jag har redan börjat kolla andra rum. Spännande, men tar mycket energi.Gäller ju att sälja sig själv där också om man verkligen hitttar ett ställe man gillar ...
*Skriva morgonsidor och äta frukost
*Jobba intensivt 3-4 timmar med skrivandet
*Gå långpromenad längs med havet
*Äta middag
*Umgås med flat mates/vänner/gå ut på kulturella grejer eller puben
De här två ultimata dagarna har resulterat i att jag blev klar med ännu en del av Replacing Angel. Känns bra. Nu befinner jag ju mig i samma miljö som romanen utspelas i, men jag undviker ändå att gå förbi lägenheten där Natalie och Angel bor. Dels för att jag har bott där själv och lätt blir nostalgisk. Dels för att saker och ting förändras, affärer lägger ner och startar upp. Träd fälls och nya planteras ... Jag gillar ju att beskriva exakt så som det verkligen är ... men jag nämner inte gatunamnet så det är lugnt.
Ikväll var jag på ett möte som hette MEET THE AGENTS. Ett möte där 4 olika agenter blev intervjuade och pratade om hur det går till att skaffa en agent och varför man behöver en. Agenten är alltså en mellanhand mellan författaren och förlaget. I England funkar det så att förlagen inte ens läser insända manus om de inte går genom en agent ... Publiken fick också ställa frågor. Jag frågade hur de ställde sig till översättningar. De sa att det var knepigt men att just svenska författare var i ropet! Jag lämnade även min egendesignade folder med info på engelska till två av agenterna. Den ena hade jeans och T-shirt, den andra kavaj. Vi får väl se om de hör av sig, bra att bygga ett kontaktnät i alla fall.
Jag får bo i mitt gamla rum hos min bibliotekspolare i Hove i en månad. Men jag har redan börjat kolla andra rum. Spännande, men tar mycket energi.Gäller ju att sälja sig själv där också om man verkligen hitttar ett ställe man gillar ...
Fyra Fjortondelar (av Replacing Angel version3)
Det går framåt trots snor i näsan
Under den här omskrivningen känns det som om
jag verkligen känner karaktärerna
Jag tror att jag gjorde Natalie lite mer erfaren än vad hon egentligen är
Att jag skrev om min egen frustration istället för hennes
Jag har fått sätta mig in lite mer i hur det är
att vara 19, på väg att bli 20
Jag ska även flytta en scen där Natalie slänger ut sina kläder genom fönstret
till del 5 (Ja, jag lyssnar på dina tips Svinto!)
Inspirationen till den scenen fick jag från Sylvia Plaths The Bell Jar (Glaskupan)
Det enda som är lite oroligt
är att jag tror att Polly* är döende
Det tar typ 25 minuter att få igång henne ...
Jag har tömt papperskorgen på massa skit
ändå är hon seg
Hoppas att hon rycker upp sig
vill inte gärna skaffa ny maskin
när jag precis är på väg till England ...
*Polly är min laptop
Under den här omskrivningen känns det som om
jag verkligen känner karaktärerna
Jag tror att jag gjorde Natalie lite mer erfaren än vad hon egentligen är
Att jag skrev om min egen frustration istället för hennes
Jag har fått sätta mig in lite mer i hur det är
att vara 19, på väg att bli 20
Jag ska även flytta en scen där Natalie slänger ut sina kläder genom fönstret
till del 5 (Ja, jag lyssnar på dina tips Svinto!)
Inspirationen till den scenen fick jag från Sylvia Plaths The Bell Jar (Glaskupan)
Det enda som är lite oroligt
är att jag tror att Polly* är döende
Det tar typ 25 minuter att få igång henne ...
Jag har tömt papperskorgen på massa skit
ändå är hon seg
Hoppas att hon rycker upp sig
vill inte gärna skaffa ny maskin
när jag precis är på väg till England ...
*Polly är min laptop
Tre fjortondelar (av Replacing Angel version3)
Nu har jag fixat två delar till!
Det är underbart roligt.
Det känns som om jag vet var jag är på väg.
Eller rättare sagt var mina karaktärer Natalie och Angel är på väg.
Ju fler gånger jag går igenom mitt manus märker jag att det är vissa detaljer jag har tagit med
bara för att det var så i verkligheten eller för att det hände på riktigt, men inte alls tillför romanen/fiktionen något.
Boken blir kortare och kortare. Men jag har ju lite att ta av. Den är redan ca 20 000 ord längre än PIHMA ...
Det enda som jag har lite problem med är hur jag ska framställa Angels tal.
Hon ska nämliga prata på ett speciellt sätt. Men det är en detalj som jag kan diskutera senare.
Behöver nog diskuteras med en engelsk människa.
Jag kom också på att breven som Angel skriver till Natalie inte känns äkta.
Därför ska Angel skriva brev till sin kompis Deanna istället.
Vad tror du om detta Svinto?
Annalivet: Det är så roligt att du så gärna vill läsa ... men jag känner mig lite skör just nu även om det går bra. Kanske, kanske att jag skickar en del av första kapitlet till dig så att du i alla fall får en liten smak på det hela ...
Det är underbart roligt.
Det känns som om jag vet var jag är på väg.
Eller rättare sagt var mina karaktärer Natalie och Angel är på väg.
Ju fler gånger jag går igenom mitt manus märker jag att det är vissa detaljer jag har tagit med
bara för att det var så i verkligheten eller för att det hände på riktigt, men inte alls tillför romanen/fiktionen något.
Boken blir kortare och kortare. Men jag har ju lite att ta av. Den är redan ca 20 000 ord längre än PIHMA ...
Det enda som jag har lite problem med är hur jag ska framställa Angels tal.
Hon ska nämliga prata på ett speciellt sätt. Men det är en detalj som jag kan diskutera senare.
Behöver nog diskuteras med en engelsk människa.
Jag kom också på att breven som Angel skriver till Natalie inte känns äkta.
Därför ska Angel skriva brev till sin kompis Deanna istället.
Vad tror du om detta Svinto?
Annalivet: Det är så roligt att du så gärna vill läsa ... men jag känner mig lite skör just nu även om det går bra. Kanske, kanske att jag skickar en del av första kapitlet till dig så att du i alla fall får en liten smak på det hela ...
En fjortondel (av Replacing Angel version3)
Jag har delat in Replacing Angel i fjorton korta delar eller fjorton långa kapitel om man så vill.
Tanken är att jag ska klara av att skriva om en del i veckan.
Har precis blivit klar med första delen och känner mig riktigt nöjd.
Delmål är så viktiga!
Det är alltid så överväldigande när man sitter med en tjock textlunta och inte vet var man ska börja.
Det gäller att ta små steg.
Att bara skriva ut hela klabbet och läsa igenom var det första steget.
Ofta känns saker så överväldigande, för man vill ha ett slutresultat.
Men allt handlar om att hitta en ingång ...
Och Svinto du har rätt. Vem har sagt att boken börjar där den börjar nu?
Istället för att börja på ett flygplan, börjar den nu i en taxi.
Förutom prologen då. Som inte är en prolog utan bara ett kort stycke innan allt börjar.
Då börjar det på en toalett. I alla fall nu. Det kan ändras igen.
Tanken är att jag ska klara av att skriva om en del i veckan.
Har precis blivit klar med första delen och känner mig riktigt nöjd.
Delmål är så viktiga!
Det är alltid så överväldigande när man sitter med en tjock textlunta och inte vet var man ska börja.
Det gäller att ta små steg.
Att bara skriva ut hela klabbet och läsa igenom var det första steget.
Ofta känns saker så överväldigande, för man vill ha ett slutresultat.
Men allt handlar om att hitta en ingång ...
Och Svinto du har rätt. Vem har sagt att boken börjar där den börjar nu?
Istället för att börja på ett flygplan, börjar den nu i en taxi.
Förutom prologen då. Som inte är en prolog utan bara ett kort stycke innan allt börjar.
Då börjar det på en toalett. I alla fall nu. Det kan ändras igen.
jag gjorde det!
idag
började jag
på tredje omskrivningen
av Replacing Angel
jag tog med
en prolog
fast jag skrev inte ut ordet prolog
eftersom agenter inte verkar gilla prologer
men när jag själv börjar läsa en bok
vill jag på något sätt ha koll på läget ...
vem är vem liksom.
började jag
på tredje omskrivningen
av Replacing Angel
jag tog med
en prolog
fast jag skrev inte ut ordet prolog
eftersom agenter inte verkar gilla prologer
men när jag själv börjar läsa en bok
vill jag på något sätt ha koll på läget ...
vem är vem liksom.
Tråkigt fram till sidan 66 ...
Jag har lufsat nu i ett par veckor ...
lufsat runt i Natalies värld
vilket betyder att jag har skrivit utan att skriva ...
alltså att det mest har pågått saker i mitt huvud
vilket är fantastiskt
att karaktärerna är så levande
att man kan tänka på dem ...
Som jag nämnt tidigare är det ju mest handlingen jag har problem med
vad det gäller Replacing Angel
Men bara genom att tänka och skriva ner mina tankar
och göra en del mind-mind maps och sånt
känns det som jag har en tydligare riktning nu ...
Igår läste jag igenom hela manuset (andra versionen)
(171 sidor, Arial, 12 pt, enkelt radavstånd, 83 661 ord)
Jag märkte att det var oerhört tråkigt och utan drivkraft fram till sidan 66
sen började det hända grejer ...
Det är alltså början jag måste arbeta mest med.
Mitten och slutet som jag arbetade med på Nya Zeeland är mycket bättre
trots att jag då levde i ett kaos på vandrarhem utan något privatliv ...
Början som jag arbetade med i Nässjö i september är kass.
Hoppas att jag kan bearbeta början trots att jag är i Nässjö igen.
Jag vill verkligen komma igång, börja med tredje versionen INNAN
jag flyttar tillbaka till Brighton igen ...
Men jag vill inte börja utan en tydlig riktning.
Några tips på hur man kan göra början av en bok riktigt bra och spännade
som gör att folk vill läsa vidare???
lufsat runt i Natalies värld
vilket betyder att jag har skrivit utan att skriva ...
alltså att det mest har pågått saker i mitt huvud
vilket är fantastiskt
att karaktärerna är så levande
att man kan tänka på dem ...
Som jag nämnt tidigare är det ju mest handlingen jag har problem med
vad det gäller Replacing Angel
Men bara genom att tänka och skriva ner mina tankar
och göra en del mind-mind maps och sånt
känns det som jag har en tydligare riktning nu ...
Igår läste jag igenom hela manuset (andra versionen)
(171 sidor, Arial, 12 pt, enkelt radavstånd, 83 661 ord)
Jag märkte att det var oerhört tråkigt och utan drivkraft fram till sidan 66
sen började det hända grejer ...
Det är alltså början jag måste arbeta mest med.
Mitten och slutet som jag arbetade med på Nya Zeeland är mycket bättre
trots att jag då levde i ett kaos på vandrarhem utan något privatliv ...
Början som jag arbetade med i Nässjö i september är kass.
Hoppas att jag kan bearbeta början trots att jag är i Nässjö igen.
Jag vill verkligen komma igång, börja med tredje versionen INNAN
jag flyttar tillbaka till Brighton igen ...
Men jag vill inte börja utan en tydlig riktning.
Några tips på hur man kan göra början av en bok riktigt bra och spännade
som gör att folk vill läsa vidare???
Fri Poesi ...
kan ni njuta av, genom att besöka mitt alter ego Lou Ice på MySpace och åka rulltrappa
eller
besök Annalivets och Lotus ständigt växande poesieblogg som byter perspektiv när man minst anar det!
eller
besök Annalivets och Lotus ständigt växande poesieblogg som byter perspektiv när man minst anar det!
Nöja sig med sippor?
När jag var ute och gick i skogen denna förmiddag
så tänkte jag
att varför kan jag inte ta lite lättare på livet?
Varför kan jag ine nöja mig med att beundra blåsipporna
och vända ansikten mot solen?
Varför måste jag krångla till allt
genom att skriva böcker?
Visst jag älskar att skriva ...
men det är skillnad på att skriva dagbok
och få ihop en roman.
Jag blir så avundsjuk på de författare som säger:
"jag bara skrev och skickade in till förlaget och jag behövde
knappt ändra någonting"
Själv måste jag skriva 4-5 olka versioner innan jag är nöjd
och sen när väl förlaget blir inblandat
kanske det blir 2 till ...
Jag hoppas dock att jag bara behöver skriva 3 versioner av
Replacing Angel
och kanske 1 till när jag fått tag på en agent eller ett förlag.
Men det får ta den tid det tar ...
Jag har förut sagt att jag hellre skriver
3 skitbra böcker under min livstid
än att spotta ur mig ett halvdant verk om året.
Sara och Laura har skickat mig värdefull kritik
och nu håller min hjärna på att bearbeta detta.
Det är i alla fall skönt att en stor del av min hjärna kommit tillbaka ...
kändes ju som om jag slarvat bort den någonstans
på Wellingtons Cuba Street.
Jag känner att jag även behöver bearbeta min resa.
Det har jag gjort genom att skriva ner en reseberättelse för mig själv,
samt en berättelse om hur jag hittade släkten på Nya Zeeland.
Igår gjorde jag även ett collage
och klistrade upp små notiser om varje vandrarhem jag bodde på.
Broder Daniel tyckte att detta var oerhört barnsligt,
men det är det kreativitet handlar om:
att hitta barnet inom sig.
Eller som Picasso sa: "It takes a long time to become young."
