Svenglish - Living Lollo

Bättre sent än aldrig ... min novell A Day in Her Honour
har just blivit antagen för publicering i tidsskriften Stand Magazine.
Men publiceringen kommer inte äga rum förrän 2013 ...

Inspirationen till novellen fick jag efter att mormor hade gått bort.
Jag var hemma från jobbet och försökte spendera dagen i mormors ära,
men det var väldigt svårt ...
Och novellen blev till slut om en påhittad mamma.
Det är ofta så att jag börjar skriva om en riktig händelse,
men sen blir uttråkad och kommer in på ett helt annat spår,
även om den ursprungliga känslan ofta finns kvar.

Jag läste en intervju med författaren Susan Hill i Mslexia.
Hon skriver endast en enda version av sina romaner.
Hon går tillbaka och redigerar och rättar till, men skriver inte om.

Jag tror att jag skrev om PIHMA fem gånger.

Nu har jag blivit klar med den sjätte omksrivningen av min andra roman,
(första på engelska), REPLACING ANGEL.

Det första utkastet var bara en enda stor spya av ord. I det andra utkastet försökte jag reda ut vad jag ville säga. I det tredje utkastet försökte jag hitta en handling. I fjärde och femte utkasted jobbade jag med att definiera karaktärerna och deras motivationer. I sjätte utkastet tog jag bort en massa ord.

104 000 ord blev 84 000. Man kan lätt tro att jag har spenderat två intensiva veckor med fingret på delete-tangenten. Det är inte riktigt så det funkar. I och med att man kortar ner, måste man göra om strukturen och till och med skriva extra scener. Jag är riktigt nöjd med version6. Riktigt nöjd. Det är bara att hoppas att även agenten är nöjd. Det var ju han som tyckte att första tredjedelen av boken var SEG och därav alla borttagna ord ...

Det jag funderar mest över nu är titeln. REPLACING ANGEL låter för mycket fantasty, och vad jag skriver om är den hårda verkligheten, så titeln kan vara lite missledande ...

Sakta försöker jag själv hitta tillbaka till verkligheten. Har i stort sett bott i romanlandet i två veckor. Idag var jag inne i centrala Brighton för första gången sen jag kom tillbaka och drabbades av hur vacker verkligheten kan vara i solnedgången ...

Jag började året med att gömma mig en vecka i mina föräldrars källare.
Jag sa inte till någon att jag var "hemma" eftersom jag ville fokusera
på omskrivningen av REPLACING ANGEL.
Jag lämnade bara huset en gång om dagen för att gå en skogspromenad.
De enda jag pratade med var min familj under måltiderna.
Jag är tacksam över att jag fick tid och rum.
Ofta handlar det om att TA tid och rum.

Det är så lätt att skylla på att man
inte har tid
inte har en bra plats att skriva på
att man måste träffa den och den och den
att man måste maila den och den och den
att man måste ringa den och den och den
osv. osv. osv.

Jag hade ångest hela julen över att börja omskrivningen.
Det är svåra är alltid att börja, men det hjälpte mycket
att jag enligt Kaizen-metoden brainstormade fem minuter om dagen (veckan före jag började skriva på riktigt) kring mitt romanprojekt.
Att hålla saker vid liv är viktigt. Fem fokuserade mintuer kan göra underverk.
Och när jag väl började så kunde jag inte sluta.
Satt till och med på flygplatsen och pillade i manuset. Är långt från klar,
men en god bit på väg.

Vid vintersolståndet bad jag en vän att dra ett "ängelkort" (små kort med ord att reflektera över).
Ordet som jag slumpmässigt fick var "introvertedness".
Kändes mycket passande eftersom jag varit väldigt extrovert under hösten,
undvikit mig själv och mitt skrivande genom att bl a gå på after work med jobbarkompisarna.
Visst måste man ha roligt också, men det kanske räcker med en gång i veckan.

Mina intentioner 2011 är att tillbringa mer kvalitetstid med mig själv, stanna hemma mer.
Slappna av. Äta saktare, dricka saktare. Njuta. Sen kan jag gå ut och ha kul.

OCH ALLA SOM LÄSER DETTA: SÄKERHETSKOPIERA ALLT PÅ DIN DATOR NU.
(min dator hade en liten crash, men som tur är överlevde den och jag hade sparat det mesta)