Svenglish - Living Lollo

Ibland kör man fast när man skriver och har ingen aning om hur man ska komma vidare. Texten känns tråkig och karaktärerna bångstyriga. Jag trodde att jag aldrig skulle kunna komma igång med del 6 (av7) av Natalie. Jag läste igenom och funderade och antecknade och försökte göra upp en plan. Det fanns för många viljor, för många alternativ, för många trådar att följa upp.

Det bästa som finns är när det släpper. När man skriver ändå och plötsligt har man lösningen på problemet och allt känns lätt igen. Jag vet inte hur det hände. Kanske det hjälpte att jag valde att återberätta en del av handlingen genom ett email från Natalie till Angel.

Det hjälper också att skriva om det man har problem med. Att skriva ”Jag måste srkiva om den här texten för att ...” (Ett tips från boken ”the Weekend Novelist Re-drafts the novel”)

Jag märker att första versionen är full av transportsträckor. Långa paragrafer där jag förklarar vad som händer och vad karaktärerna tänker istället för att visa vad som pågår genom en aktiv handling. Gissar att det är det klassiska ”show not tell” som är så svårt att balansera. Märker också att jag lagt in egna onödiga minnen som inte har med storyn att göra ...

Men vad jag försöker säga är att ibland är det bra att ha problem för känslan när man kommer fram till en lösning är så himla stark och bra!

När och hur fick du idén till "Skriv boken!"?

Jag gillade titeln och bestämde mig för att ge ut en bok med den. Det var nog för två år sedan.

Vad hoppas du på att uppnå med boken?

Åh, jag hoppas att folk som läser den och följer övningarna verkligen kommer till skott. Det skulle kännas stort att få medverka till det. Jag vill att min bok kan tjäna som "sista utväg" då allt hopp är ute, hoppet om att någonsin få den där boken skriven. En kvinna mejlade mig och berättade att hon lyckats skriva ihop ett helt råmanus tack vare "Skriv boken!" och att det blev helt annorlunda andra texter hon har skrivit.

Hur kom det sig att du blev författarcoach?

Jag har alltid sysslat med litteratur och skrivande, bl a genom utbildningar jag har gått (författarutbildning på Biskops-Arnö, bibliotekarieutbildning m m) och sedan började jag undervisa i skrivande och därifrån kändes steget inte så stort att coacha mer individuellt.

Vad är det svåraste med att skriva?

Det är väl olika. För en del är gestaltning svårt. För andra att slutföra en berättelse. Ett vanligt problem verkar vara att kunna begränsa sitt material, d v s att inte hela tiden komma på avvägar i bihistorier i t ex ett romanmanus. För en del kan svårigheterna börja när det första glada utkastet är skrivet, då man måste börja tänka på läsarens upplevelse, på att skapa en läsbar text med framåtrörelse, smidigt språk etv. För andra kan det första utkastet vara den största utmaningen, att komma igång med det. Och att få tid till att skriva. Antagligen det största hindret.

Vad gör man när man kör fast?

Man kan byta tempus,m byta berättarperspektiv, sitta någon annanstans och skriva, pausa med annan kreativ verksamhet (måla, spela teater, musicera), eller skriva på en helt annan text för att få igång flödet igen. Eller bara bita ihop och hamra ner bokstav efter bokstav trots att man kört fast. Man kan ju alltid slänga texterna efteråt,när man fått upp ångan igen. Det är inte förbjudet att slänga :-) >

Du ju coachar andra, men vem coachar dig?

Ja du, jag coachar mig själv genom att skriva ner samtal i dialog där jag aktiverar min "inre coach", men ibland längtar jag efter en riktig coach, Fast jag litar inte riktigt på mig själv, jag har en tendens att reagera med trots så fort någon säger åt mig vad jag ska göra. Jag kanske skulle bli stressad av en caoch...Men jag ska delta i en workshop i London i mars som kreative coachen Eric Maisel från USA håller i (i samarbete med Ann Ljungberg på Orden Runt). Detta känns rätt stort, att unna mig själv något sådant. Det är dock inte individuell coaching på samma sätt som jag ger mina klienter, här kommer vi att vara fler deltagare samtidigt.

Hur bra är du på att följa dina egna råd?

Jag är för djävla dålig på att ge mitt eget skapande utrymme. Jag faller jämt och ständigt i fällan där jag hjälper och uppmuntrar andra. Om jag gifte mig med en rik greve och därmed slapp brödjobba och hade all tid i världen till att skriva skulle jag säkert börja med en massa välgörenhet och fixa med slottet och trädgården (oj, det låter som som jag verkligen har tänkt på detta...)istället och ordna middagar för en massa folk.

Hur ser din ideala skrivdag ut?

Efter 8 timmars sömn skumläser jag första delen av morgontidningen medan jag äter frukost, sen sätter jag mig och skriver i en timme, sen är jag rastlös och tar en rask promenad eller joggingtur eller åker och gör ärenden, sen hem igen och skriva i en timme till. Därefter ärenden, laga mat etc, sen skriva en stund på kvällen igen. Jag skulle behöva ha hela dagarna till disposition och anpassa dem efter skrivandet. Nu har jag ju inte det, så det får bli att skriva när jag hinner. Helgerna däremot kan se ut så här.

Vad är din största dröm?

Vilken gullig fråga! Det är att bo i en stuga på landet med egen trädgård och ha daglig kontakt med djur: får, höns, katt, hund, hästar. Öppen spis och nära till svampskogen. Nåt brödjobb då och då. Leva billigt och enkelt. Och skriva som andan och inspirationen faller på.Det är min innersta dröm.

Johanna Wistrand, Bild: Magnus Gotander


DU KAN KÖPA EBOKEN GENOM Multimanus eller låna den på Elib.

I slutet av boken finns en essä skriven av mig som handlar om att ta skrivandet på allvar.
Så vad väntar du på? Den här lilla investeringen kan vara vägen till din dröm!
Ge dig själv ett nyårslöfte att skriva så mycket som möjligt!
Ge dig själv "Skiv boken!" så får du hjäp att komma igång!
Jag jobbade igenom Johannas första bok "Kom igång och Skriv!"
och precis som Julia Camerons böcker blir man hela tiden pushad, det finns inga ursäkter för att inte skriva!

Och om du redan håller på med ett projekt så kommerJohannas övningar, tips och råd att bota din skrivkramp!
Kolla även in Författarcoachens blogg  samt Johannas personliga blogg Romanloppet.