Vad är Performance Art?

Så här säger Wikipedia:

Performance (även performancekonst eller Performance art) är inom konsten en form av "levande konst". Tre faktorer utmärker en performance:
  1. Den uppförs "live".
  2. Den äger rum inför åskådare och emellanåt medverkar representanter för andra konstarter.
  3. Den som uppträder är lika med konstnären.

Ett annat gemensamt drag är gränsöverskridandet mellan olika konstinriktningar och performancekonsten är därmed en form av hybridkonst. Typiska teman och uttryck är exempelvis politisk aktion och rituell kroppslighet.

 

 

Igår var jag med om något ovanligt. Jag gick ut för att bli underhållen. Det var dags för "Horseplay" - en afton full av poesi och musik med Ashley French & Hattie Snooks. Förutom att njuta av pannkakor (en vecka efter "pancake day") och kvällens artister (Bernadette Cremin, Steve Larkin & The Bobby McGees) fick publiken en riktig överraskning.

 

Innan sista akten gick på scen ber Ash Hattie att vända sig om. Han håller något slags tal om hur fantastisk hon är och hur glad han är över att de har hållt på med Horseplay in två år. Och helt plötsligt går han ner på knä och friar! Den första tanken som for genom mitt huvud var "är det här en del av showen?" och visst var det en del av showen, men det var också på riktigt ... Vad som gjorde det hela surrealistiskt var att en av poeterna tidigare under kvällen hade skojat "ska du inte fria Ash?".

 

Ash och Hattie kanske inte gillar att jag kallar deras ceremoni för performance art. Jag gillar i vanliga fall inte att sätta etiketter på folk, men performance art är något som verkligen fascinerar mig ... I januari såg jag en show i London som hette "Kim Noble will die" - en one man show där konstnären spelade sig själv som en självmodsbenägen desperado och delade ut sin sperma i plastburkar till publiken. Det kanske låter helt sjukt, men jag gillar när gränsen mellan verklighet och fiktion är hårfin. Vad är show, vad är på riktigt?

 

Det får mig även att tänka på Sara Starkströms självvigsel i september förra året. Från första början tror jag inte att hon hade tankar på att kalla det konst. Det var något som kom inifrån henne, något hon verkligen ville. Sen blev det till ett koncept.

 

Konst eller inte. Jag tycker i alla fall att det är konsnärligt att fria till någon på scen mitt under en show!

 

 


Förlossningsdepression



Jag är hemma från jobbet idag.
Kunde knappt sova på hela natten
pga magont och illamående.
Jag önskar att jag kunde spy
så att det blev bättre.
Det enda jag vill äta är glass.

På vägen till närmaste glassförsäljare (Co-op)
stannade jag vid postkontoret och skickade iväg REPLACING ANGEL.

Kanske att jag känner mig konstig för att jag lider av förlossningsdepression.
Jag är inte längre kapabel att ta hand om min bok-bebis.
Barnflicke-agenterna får göra det åt mig tills jag mår bättre.
Och de kommer också låta mig veta om allt är som det ska med min bok-flicka.
Kanske behöver hon gå igenom en till hälsokontroll. Eller så säger de att hon är helt perfekt
och är redo att möta resten av världen ...
Men jag hoppas det dröjer ett tag. En månad eller två. Jag har saker att göra.
Gå till frissan t ex.

p.s. postkontoret på bilden har inget att göra med mitt lokala postkontor. d.s.

LISTAN - lista ditt liv eller hämta skrivinspiration!



Förra veckan fick jag en inspirerande bok på posten ...
Det är Sara Starkström som ligger bakom LISTAN.

"Alla människor borde ha en självbiografi och den enklaste formen
av självbiografi är att skriva ned saker på listor. Listan är en bok
där du listar de tuffaste utmaningarna du klarat av, de mest minnes-
värda konserter, dina bästa ursäkter, dina bästa köp, saker i ditt
hem du skäms för m.m. Genom att fylla i dina svar upprättar du en
positiv kom-ihåg-lista över ditt eget liv. När du är färdig har du listat
1000 personliga fakta och har vips din alldeles egen självbiografi!
Du kan visa den för dina vänner, eller titta i den när du behöver
påminna dig själv om vem du verkligen är."

Förutom att lista självklara saker som "favoritfilmer" och "favoritböcker"
får man ta itu med svårare saker som t ex "underliga saker jag gjort i sömnen"
och "saker jag skäms över i mitt hem" och "stora strider i mitt liv" och "saker jag tänker utföra under mitt liv".

Om man inte vill använda sitt eget liv, kan man använda den här boken för att skapa karaktärer och situationer till dikter, romaner och noveller. Jag blir genast inspirerad att skriva om någon som skäms för något i sitt rum och vad händer om det kommer folk på besök? Eller kanske skriva om någon som avslöjar hemligheter i sömnen när han eller hon ligger bredvid sin partner ... Möjligheterna är oändliga! Och om du har kreativa torka så har Fru Starkström fyllt i sin egna listor (obs allt är inte sant! :=) för att inspirera dig. Skaffa LISTAN nu!

Snart redo för släktens kritiska granskning



Jag är klar med mitt synopsis (sammanfattning av hela romanen på 1 sida) och mitt CV där jag listar mina skrivarmeriter hittills. Jag har skrivit ut de tre första kapitlen av Replacing Angel. (engelska agenter vill bara ha början av boken, och ifall de gillar vad de läser kommer de fråga efter hela manuskriptet)

Det enda jag har kvar är det viktigaste av allt - följebrevet.
Någon frågade varför jag har hållt på med att skriva ett brev i två veckor.
Man får tänka på att jag var gravid med Replacing Angel i över två år,
så två veckor är ingenting.
Det gäller att presentera min bebis på ett så bra sätt som möjligt.
Att skicka ut brev till agenter är lite som att visa upp sin bebis för släkten.
Tänk om de tycker att hon är en ful liten skrynklig sak ...
Nej! De kommer tycka att hon är sötast och tuffast i världen så klart.

Bara nagellacket kvar



Jag var på bok-BB i onsdags kväll
och klockan 01.00 natten till torsdag födde jag min flicka, Replacing Angel.

Men det är ingen som får se henne än.
Jag vill göra henne så fin som möjligt.
Jag målar hennes tånaglar för tillfället.

Den femte och sista versionen av Replacing Angel är alltså klar.
Men jag vaknar mitt i natten
och tänker på naglar som jag vill polera.
Och en del grejer som jag vill ta bort med aceton.

Man blir väl aldrig klar, man får bara bestämma sig helt enkelt.
Nu duger min flicka precis som hon är.

Jag har knåpat ihop ett personligt brev, synopsis (sammanfattning på 2 sidor) och ett slags CV
och skickat till min skrivarkollega Kay för översyn.

Under tiden letar jag efter den bästa barnflickan (eller pojken) åt Replacing Angel.
Jag har tänkt kontakta de agenter som har hand om
mina engelska favoritförfattares bokbarn. Har även några kontakter som jag ska undersöka.

(I England behöver man en middleman (eller kvinna) som blir en slags manager
som kontaktar förlagen. Man kan inte skicka direkt till de större förlagen,
utan man måste gå genom en agent, som sedan får ca 10% av ens förtjänster.)

Jag hoppas att skicka iväg min flicka innan min födelsedag, 26 Feb.
Vill kunna fira ordentligt (ska hälsa på min väninna Laura i Edinburgh)
och inte behöva tänka på min bebis!

RSS 2.0