Svenglish - Living Lollo

Om man hela tiden tar 2 steg framåt och 1 steg bakåt ... kommer man då framåt eller stampar man på samma ställe? Jag har blockerat det matematiska centrat i min hjärna så jag orkar inte ens tänka på det ... ;=)

Så känns det med mitt Natalie-projekt i alla fall ... Först skriver jag så fort att orden knappt hinner fästa på skärmen ... sen skriver jag ut och läser igenom och kommer på saker som jag vill stryka eller lägga till eller ändra ...

Jag hade skrivit om en resa som Natalie gjorde till London som slutade med ett omtumlande klubbesök, men nu har jag kommit på att resan kanske ska börja med detta klubbesök istället ...

Jag ska åka ut till Flisby och ligga övernatt i farmors hus för kanske sista gången. Att vara ensam i ett stort hus på landsbygden tvingar mig att ta itu med mina tankar. Men kanske borde jag fly in mig själv istället för att fly in i en fiktiv historia ...

Desstuom är jag fortfarande helt uppspelt över att ha blivit nominerad till Slangbellan. Lotus messade och sa att jag var omnämnd i DN. Detta är stort ... detta är drömmar som blivit infriade ... Tack igen för alla gratulationer ..! (Svinto just nu hålller jag på att läsa Strollos bok, den är bra!)

Slangbellan är ett litterärt debutantpris på 30 000 kronor instiftat 1998 och som utdelas till svenska barn- och ungdomsförfattare av Sveriges Författarförbunds sektion för barn- och ungdomslitteratur. Förutom pengarna får vinnarna en snidad slangbella och ett diplom.

Pristagare: * 1998 Ylva Karlsson * 1999 Marika Kolterjahn * 2000 Daniel Möller, Hampus Möller * 2001 Sara Kadefors * 2002 Solja Krapu * 2003 Johanna Thydell * 2004 Katja Timgren * 2005 Lotta Olivecrona * 2006 Gunnar Ardelius
- källa Wikipedia

Det är helt otroligt! Jag fick ett telefonsamtal idag från Lin Hallberg på BUS (Barn&UngdomsSektionen på Författarförbundet ) som sa att min debutroman Punkindustriell hårdrockare med attityd
har blivit nominerad till Slangbellan tillsammans med Åsa Anderberg Strollos Bryta om och Peter Barlachs Inte bara tennis. Jag är oerhört stolt, glad och tacksam över att just min bok har blivt utvald! Tack alla för allt stöd!

Prisutdelningen äger rum i Stockholm torsdagen 13 mars ... då är jag i England ... men jag får se till att flyga hem en sväng ...

Finns det någon vänlig själ som kan erbjuda en soffa att sova på 12-14 mars??? ;=)

Efter en massa korta kapitel skrivna i en rasande fart körde jag fast
Det började hända saker i framtiden som var kopplade till grejer i det förflutna
som jag inte nämnt något om tidigare

Jag upptäckte att det fanns en hel del händelser som behövde byggas ut
och även karaktärerna behövde putsa till sig och bli djupare

Så jag gick tillbaka och läste från början
arbetade igenom grejer och lade till grejer

Det bästa som kan hända
när man läser tidigare kapitel
är när man inser
"fan vad bra det är"

Jag hade nästan glömt bort vad jag skrivit
och rycktes med av min egen text!

För er som är nya till bloggen så handlar inlägget om mitt nya romanprojekt. Jag har inget namn på det än. Men huvudpersonen heter Natalie, så ifortsättnngen kanske jag kommer referera till mitt projekt som "Natalie".

Svinto sitter nu och skakar på tåget till Stockholm
jag har sorg
det var så trevligt att ha henne här
vi njöt av allt som Nässjö hade att erbjuda
(delicatobollsfika på Brinellgymnasiet, öl på Bryggeriet, konst på Kulturhuset
och besök hos Djurens vänner)

Efter ett par dagars uppehåll är det dags
att gå tillbaka till mitt jobb (= med mitt skrivande)
Efter en helg kan det vara svårt att komma igång igen
men jag brukar ställa mig frågan:
VAR LÄMNADE JAG MINA KARAKTÄRER?
Alltså var lämnade jag dem i berättelsen ...
Jag brukar fundera på detta ett tag innan jag börjar skriva
för att få igång hjärnan.
Sist lämnade jag min nya huvudperson Natalie på ett tåg mellan London och Brighton
så nu måste jag fundera på vad som ska hända på tåget och vad som ska hända när hon stiger av tåget.

Författaren Meg Rosoff sa en gång att när hon inte skrev kändes det som om hennes karaktärer
satt i källaren i hennes hus och otåligt väntade på att festen skulle börja ...

Det är lite så det känns. Att Natalie sitter på ett tåg och vill att jag ska ta hand om henne,
tala om för henne hur hon ska bete sig och var hon ska ta vägen.

Imorgon får Nässjö besök
av ingen mindre än Svinto
det ryktas att hennes hår är nyfärgat

Det är så himla coolt
att en nära vän som jag känt i flera år
aldrig har varit i Nässjö
men nu äntligen kommer hit!

Svinto är en sån väninna
som man kan prata skrivande med
lite så som att en datanörd
då och då behöver prata
med andra datanördar

Men istället för att spela dataspel hela natten
brukar vi skriva "kortisar"
(Exempel på kortis: man slår upp en bok, blundar och pekar på ett ord
sen ska man skriva och associera fritt på det ordet
ibland blir det en dikt av det hela.)

Svinto blir inte trött på mig
om jag börjar diskutera kursiveringar
och kapitelindelningar
skrivkramp, allmän ångest och förväntan

Det är viktigt att ventilera och inspirera varandra
att vara skrivarkamrater i nöd och lust!

Idag var jag och föreläste i Vetlanda, för att läsa mer gå till: www.louisehalvardsson.com

Det är många som tror att man är expert på att skriva böcker bara för att man blivit publicerad ...
(jag är själv en av dem som trodde det ;=)
Det borde ju vara lätt som en plätt ... Nu borde jag veta precis hur det går till ... hur man skriver början, mitt och slut och allt det där ...

Jag försökte minnas hur det var när jag började att skriva på PIHMA ...
framförallt minns jag att det var KUL
och jag tror att det är en förutsättning ... att det man håller på med ska vara roligt
annars kan man ju lika gärna lägga ner ...
men däremot måste man vara medveten om att det är hårt arbete också ;=)!

Fast jag arbetade inte sååå hårt när jag skrev den första versionen av PIHMA.
Jag skrev "bara" 3 kapitel i veckan
Hjälp vad mycket kanske nån tänker ...
men om du har läst boken så vet du att mina kapitel är mycket KORTA,
bara 1 eller 2 boksidor.
I alla fall så var det det jag gjorde ...

3 kapitel, varken mer eller mindre, som jag skickade iväg varje söndag till Annalivet och Gisela
under 10 månaders tid.
Då var det faktiskt mest bara roligt.
Dels för att jag inte hade för höga krav på hur mycket jag skulle skriva
och dels för att jag inte hade någon plan och inte visste hur det skulle sluta.
Spännningen fanns hela tiden där ...
(Då tänkte jag absolut inte på att jag senare skulle skriva om varje kapitel en 4-5 gånger ...
och dessutom tog jag ju bort en massa kapitel som jag kämpat med ... )

Nåja ... jag försöker att lära mig av mig själv
Så nu har jag bestämt mig för att skriva 12 KORTA kapitel i månaden (som jag tänker skicka till min feed back grupp WoW) och om man delar upp det så blir det ju faktiskt 3 kapitel i veckan.

12 kapitel x 12 månader = 144 kapitel och om varje kapitel är 2 sidor långt så blir det 288 sidor ...
mer än tillräckligt för att det ska bli en bok! (Svinto: jag vet att du uppskattar detta matematiska inlägg ;=)

Ett år att skriva första kladden, sen ett år att redigera och kanske ett halvår till att fixa grejer så om den planen håller borde nästa bok vara klar någon gång under 2010. Den som väntar på något gott ...

Jag har inte tidigare behövt bo på hotell i samband med föreläsningar
eftersom jag antingen bott hos kompisar eller åkt dit & hem samma dag.
I går morse skulle jag föreläsa på en skola i Kalmar
så jag fick åka redan dagen innan och bo på hotell.
Det kändes skumt. Att bo själv på hotell. Som någon annan betalat.
Jag trodde att jag var med i en film när jag satt och åt frukost
bland alla slipsgubbar.
Som om jag inte riktigt hade rätt att vara där.
Men det hade jag ju.
Jag var ju business (wo)man jag också.

Kändes ännu mer business att ha framme laptopen på tåget.
Jag kör hårt nu i början på året.
Minst en timmas effektivt skrivande på mitt nya projekt. Det engelska alltså. Jag tror jag har bestämt mig.

Ifall ni vill veta mer om föreläsningarna i Kalmar titta in på:

www.louisehalvardsson.com

Inspirerad av vissa andra bloggare så har jag valt att publicera mina nyårsförhoppningar!

Here you go:

*Att jag ska bestämma mig VILKEN ny bok det är jag vill satsa på (roman på engelska eller ungdomsroman på svenska) och att jag ska skriva klart en första version

*Att jag ska bestämma mig VART jag ska resa härnäst, antingen i slutet på 2008 eller början på 2009 ...
(efter Brighton alltså) Just nu lutar det åt Nya Zealand

*Att det ska bli en bra återförening med Sky

*Att jag ska hitta ett bra jobb i Brighton som jag ska kunna försörja mig på

*Att jag ska hitta ett billigt, varmt, djur- och rökfritt boende i Brighton

*Att jag ska göra en bra comeback på poesiscenerna i England

That's it!

p.s. Mitt nyårslöfte är att bli "more assertive" alltså mer bestämd och självsäker, att jag ska bli bättre på att säga nej och inte vara för snäll ;=) Jag vill vara vänlig men bestämd ;=) d.s.