Svenglish - Living Lollo

Den här bilden kunde ha tagits i Sverige, men platsen är Glynde i Sussex, södra England. Något som jag verkligen saknar med Sverige är naturen och jag glömmer ofta att det finns natur i England också ... Min kompis James tog med mig på en sjumilapromenad* från Lewes till Glynde och tillbaka, en promenad från boken "Cheeky Walks in Brighton & Sussex". Men sju (engelska) mil blev till nio (engelska) mil efter att vi gick vilse och sprang på en skylt som sa "privat mark". Mina ben ömmar fortfarande från alla brännässlor och det var lite oroande att vi såg en annan skylt som sa "rädda gorillorna" ...

Tala om djur. Vi såg också en massa hundkex eller "cow parsley" (kopersilja) som det heter på engelska. Trots att jag har bott i England till och från i tio år har jag fortfarande inte lärt mig många ord som har med flora och fauna att göra. Jag borde gå ut mer ... I naturen alltså. Förhoppningsvis gillar mina fyra återstående Svengelska värdar (i England) blommor och bin och annat naturligt.

Det här är det läskigaste jag har gjort hittills under mitt Svengelska äventyr ... Personen jag bor med den här vekcan är mer sportig än vad jag trodde ... Som om gårdagens klättring inte var tillräckligt så väckte hon mig klockan sju i morse för att ta en springtur! Det känns som om jag tränar för OS.

Jag gör mitt bästa vad det gäller att leva mina värdars livsstil, men vissa veckor är mer utmanande än andra ... Jag vet att jag fuskade med att simma i havet så jag kan åtminstone vara stolt över att jag klättrade upp för en vägg.

 

FOR MORE INFO (IN ENGLISH) PLEASE CLICK HERE

Många av de personer jag har bott hos hittils har skrivit i olika former, så den här veckan får jag en uppfriskande omväxling eftersom jag hänger med en försäljare. För att kunna följa med till ett jobbmöte var jag också tvungen att klä upp mig som en affärskvinna: jag bytte mina kängor och skinnjacka mot platta skor och nätt kofta. Jag kände mig nervös och bortkommen, men jag älskade bilresan till mötet.

 

När jag satt i bilen försökte jag tänka på skillnaderna mellan engelska och svenska vägar och bilkörning. Den enda självklara skillnaden är att engelsmännen kör på vänster sida vilket jag är van vid eftersom jag cyklade överallt i mitt ”gamla liv”. Det är bara lite förvirrande i rondeller ... Jag har körkort, men när folk frågar om jag kör bil svarar jag oftast nej. Att köra bil i en småstad (Daniel jag lyckades undvika särskrivning!) i Sverige är annorlunda mot att ge sig ut på motorvägen på ”fel sida” i England. En annan skillnad är trafikstockning, det verkar värre i England, men är inte så konstigt eftersom det bor 62 miljoner människor i Storbritannien jämfört med 9 miljoner i Sverige ...

 

Min värd är en bra säker chafför och jag tycker att de flesta engelsmän och kvinnor är lika artiga i trafiken som de är i affärer. Det enda som oroar mig är att rattfylleri är vanligare i England än i Sverige. Promillegränsen i Storbritannien är 0,8 jämfört med 0,2 i Sverige ...

 

P.S. bilderna på mig som businesswoman blev inte så bra ... ett bevis på att det inte är min grej! Men en halv bild kan ni hålla till godo med ... D.S.

 

FOR MORE INFO (IN ENGLISH) PLEASE CLICK HERE

 

 

 

 

Jag frågar alla jag bor hos vilken deras favoritdrink är och hittills är ale och rödvin de mest populära dryckerna, men udda favoriter som Bloody Mary och Prosecco har också kommit upp bland svaren.

Min egen favoritdrink är Snakebite & Black (hälften öl, hälften torr cider toppat med outspädd svartvinbärssaft). Vissa pubar vägrar att servera Snakebite då de är rädda för att folk blir för fulla eftersom drinken smakar som saft. Jag har aldrig lyckats beställa Snakebite i Sverige ...

Den här veckan har jag en paus från Svenglish och kan dricka vad jag vill eftersom jag i vanliga fall försöker dricka vad min värd dricker (eller inte dricker.) De bästa ställena för Snakebite i Brighton är Caroline of Brunswick, Prince Albert och Hobgoblin.

FOR MORE INFO (IN ENGLISH) PLEASE CLICK HERE

KLICKA HÄR FÖR ATT LYSSNA PÅ EN INTERVJU MED MIG PÅ KINGSTON GREEN RADIO

(intervjun börjar efter 22 minuter)

Jag trodde att bo i ett hus med två barn, två katter, möss och fiskar var tillräckligt vilt, men i måndags, som var en helgdag i England, tog min värd och hennes familj med mig till The British Wildlife Centre utanför Lingfield.

 

De vilda djuren i England är ganska mesiga jämfört med djuren i Sverige. Jag skulle inte direkt känna mig hotad av grävlingar, uttrar och rävar om jag stötte på dem i naturen. I Sverige har mitt hjärta stannat ett par gånger när jag har råkat ut för älg eller varit i närheten av ett område med vildsvin. Jag har aldrig sett varg, björn eller lokatt men bara vetskapen att de finns är fascinerande. Det mest ekotiska djuret i parken var den skottska vildkatten som kan springa 30 engelska mil i timmen och inte kan tämjas även om man tar hand om en unge. Jag var också ganska imponerad av showen med flygande ugglor.

 

 

Under dagen försökte jag tänka på hur en utflykt med en engelsk familj skiljer sing från en utflykt med en svensk familj. Att fika utomhus även när det är kallt och regnar är definitivt något som händer i båda länder. Men det är inte så vanligt att äta chips till lunch och det är något som jag skulle sakna ifall jag flyttar tillbaka till Sverige. Små chipspåsar är något som jag mest har sett på skoldiscon.

 

På bilden är det lunchdags för vildkatten som blir matad med kycklingar. Den yngsta pojken i familjen vägrade tro att det var samma slags kyckling som han åt och sa att hans köttskiva var ”fejkad kyckling”.

 

P.S. När vi kom tillbaka till huset hade en av de så kallade huskatterna rymt, men hittades nästa dag. D.S.

 

FOR MORE INFO (IN ENGLISH) PLEASE CLICK HERE

 

Jag hade varit rädd för att bli indragen i ett ”pub quiz” (frågesport på puben) förr eller senare under min Svengelska resa. Jag gillar idén med den här engelska traditionen: att samlas på krogen och slå sig samman med såväl vänner som främlingar och svara på frågor om allt från historiska slag till ingridienser i ett specifikt recept. Men i verkligheten känner jag mig obekväm med frågesport eftersom jag blir påmind om att min allmänbildning dalade när jag slutade gymnasiet. Och jag föredrar att prata om vädret än att vara fast i en frågesport i två timmar.

 

Det närmaste Sverige kommer till ”pub quizzes” är tipsrundor med frågor fastsatta på träd. Den här aktiviteten inträffar vanligtvis på morgonen och det är större chans att vinna en handsnidad trähäst än en flaska vin eller pengar att spendera i baren. Trots min kärlek till naturen är jag inget stort fan av den här aktiviteten eheller. Det är något med att spela spel som jag inte riktigt kan gå in för, kanske för att jag inte bryr mig så mycket om att vinna eller förlora. I sanningens namn så villjag ofta förlora så att jag kan göra något annat.

 

 

Det var inte så farligt igår dock. Personen jag bor hos har en bra hjärna. Han följer nyheterna och hans bokhylla är full av böcker på politiska, historiska och sociala teman. När han tog en rökpaus väntade alla på att han skulle komma tillbaka så att frågesporten kunde fortsätta ...

 

Några av frågorna hade varit lättare att besvara om jag hade växt upp i England, t ex vem var kompositören på tjugopundssedlen (Elgar) och vilken karaktär i såpan East Enders överlevde att bli levande begraven av sin fru (!?). Hursomhelst var jag glad att jag kunde besvara litteraturfrågorna: vilket årtioende publicerades först Sagan om Ringen-triologin (50-talet) och vilken hjältinna som gifte sig med Mr Rochester i en Charlotte Bronte-roman (Jayne Eyre).

 

Något som också underlättade var att vi var typ tio pers i vårat lag och jag var inte den enda som gömde mig bakom mitt glas. Lustigt nog så var det ingen vid vårat bord som visste hur många flytande ”ounces” som en”pint” innehåller (20). Totalt deltog åtta lag och vårat lag kom fyra.

 

p.s. Broder Daniel: önskar du varit där när de frågade hur många stjärnor Nya Zeelands flagga har ... Vet du det? d.s.

 

FOR MORE INFO (IN ENGLISH) PLEASE CLICK HERE