Svenglish - Living Lollo

En anledning till att jag inte pluggat på högskola eller universitet efter gymnasiet är att jag blir så otroligt stressad av andras krav, av att andra sätter deadlines på mig. Jag blir stressad till den grad att jag inte kan sova och blir sjuk.

Däremot gillar jag att sätta mina egna deadlines. Att själv bestämma när något ska vara klart. Folk kallar mig disciplinerad. Kanske är jag bara ett kontroll-freak.

När jag var i Smålandskogarna i början av Augusti och kom igång med mitt nya romanprojekt bestämde jag mig för att skriva 10 000 ord i månaden. (ca 30 sidor, 12pt, Arial, 1,5 radavstånd.)
10 000 bra ord. Inte vilka ord som helst vilket verkar vara fallet om man är med i NaNoWriMo (den nationella romanskrivarmånaden i november).

Det är sista dagen i augusti och jag har fått ihop 10 661 hyfsade ord. Men samtidigt följer jag rådet att tillåta mig själv att skriva dåligt, dvs SHITTY FIRST DRAFTS ARE ALLOWED. Det är tillåtet med dåliga första utkast. Det kanske låter som om jag säger emot mig själv ...

Men så här funkar det: varje månad skriver jag så mycket skit jag bara orkar på mitt romanprojekt, när jag närmar mig slutet av månaden går jag tillbaka och redigerar och ser jag till att jag i alla fall har 10 000 ord som hänger samman i paragrafer och bildar en berättelse som går vidare.

Om jag följer denna metod, 10 000 ord i månaden kommer jag ha ett första utkast på 90 000 ord (vanlig romanlängd) inom 9 månader. (gillar att jämföra med graviditet även om jag inte har någon erfarenhet inom detta område).

Dock verkar det som jag blir lika stressad av mina egna deadlines som andras ... Har varit hemma från bibblojobbet i två dagar för att jag känt mig orkeslös och hängig ... Så jag har mest legat i sängen, inte varit på stranden som bilden visar ... (bilden är tagen på en promenad till Rottingdean för ca 2 veckor sen av Magdalena som bor i samma hus som mig.)

Läs, läs, läs! Tidigare år var Josefin Schygge på bloggturné och gästade min blogg. Jag låg vaken igår natt och sträckläste slutet av Hjärtat Power Off.

Det är verkligen power i Josefins språk och i hennes berättelse.

Berättelsen ligger nära inpå Sofie som går i 9:an och har hamnat i ett "dåligt gäng". Samtidigt vill hon "vara sig egen" (ett bra uttryck som återkommer i boken) Utan att hon själv vet hur det riktigt går till har hon börjat langa droger ...

Allt är realstiskt skildrat och jag gillar att Josefin vågar gå in i det mörka och inte gör allt rosenrött och gulligt på slutet bara för att det är en ungdomsbok. Smärtan är verklig. Men ändå finns det lite hopp ...

Här kan du köpa Hjärtat Power Off

(kan rekommendera den till både tonåringar och vuxna! porträttet av Sofies mamma visar hur "blinda" föräldrar ofta kan vara ...)

Tala om appar! En av mina noveller har blivit antagen av Ether Books som publicerar noveller som man kan ladda ner till sin telefon. Om man har en iPhone, iPod touch eller en iPad vill säga ...

Klicka här för att ladda ner appen och sök på mitt namn "Louise Halvardsson" så kan du läsa min novell "A Girl Who Just Wants to Come" helt gratis!!!

VARNING: endast för 18+


(Eftersom jag själv valt att inte ha någon fancy phone så kan jag inte kolla att det funkar och kan inte heller ta någon bild där jag kommer fram. Bilden har jag tagit från Ethers hemsida, och tycker det är extra kul att min kompis och skrivarkollega Morgan också fått en novell antagen!.)

Vill du bli nästa app-miljonär? Reklamen jag såg överallt när jag var i Sverige fastnade i mitt huvud även om jag knappt vet vad en app är ... Jag har fortfarande en numera gammaldags telefon som bara är en telefon. Inte en kamera. Inte en dator. Kan inte ta emot bilder. Jag vill ha det så. Blir stressad av all teknologi ...

Mitt ex Sky som gjorde min hemsida är en app-expert och har gjort sin egen app som heter dbug. Man kan köpa den på the app store. Appen är användbar om man håller på med programering eller är allmänt intresserad av hur koder ser ut på hemsidor. För mig är det ett helt annat språk men jag fascineras av folk som kodar. Lite som att försöka pussla ihop ord till en roman ... Sky blir jätteglad om ni klickar på länkarna till hans dbug. Kanske blir han nästa appmiljonär ...

Det fascinerar mig att det finns rådjur precis vid bostadsområden
(här Hammarbyhöjden)
Det enda som skulle få mig att bo i Stockholm igen
är just närheten till naturen även i storstaden ...



Jag & Broder Daniel flanerade på Söder och hamnade i en park där vi fikade
och åt en av mina svenska favoriträtter: kanelbullar
Det visade sig att parken var Axel Landquists Park
som Thåström sjunger om på sin senaste skiva ...



Tyvärr var inte Thåström i parken
men i en annan park - Kungsträdgården i samband med Pride - fick jag se mitt livs första (men absolut ej största!) idoler ...
Pinsamt jag vet ... men jag diggade Lili & Sussie när jag var typ 7 år
och de körde den gamla favoriten Oh Mama can't you tell (jag & Broder trodde att de sjöng "Oh Mama Ketchupen" när vi var små)



Från ketchup till pizza ... När folk frågar vad jag saknar med Sverige
så svarar jag att förutom skog, sjöar och kanelbullar så saknar jag ...
PIZZA! Och folk tycker jag är knäpp och säger men pizza är väl inte svenskt ...
De fattar inte att det svenskaste man kan göra är att sitta på en förortspizzeria!
(Det är Broder Daniel som är på väg att hugga in på kebaben
och jag beställde en banan å ananaspizza som engelsmännen tycker låter hur äckligt som helst :=)



Men största anledningen att jag besökte Stockholm var för att
träffa en av mina bästa vänner: SvintoSara
som numera är mer känd som Sara Starkström eller GameGirl
Läs hennes blogg här!



Sara bjöd på mera bullar (hembakta!!!)
och vi kollade på film från när vi båda bodde i Brighton&Hove 2003 ...
Jag älskar att bara "hänga" med Sara och prata om ditt och datt
att kunna prata om livet och skrivande
att ena stunden kunna diskutera om man ska skriva en bok i imperfekt eller presens
för att i nästa stund diskutera om man kan göra undantag för vissa personer när man lever i celibat ...



Och här står jag vid skylten "Behind every succesful woman is herself"
som Sara fått av sin kompis Rachel som jag aldrig träffat men som är lik mig ...



Nu är jag alltså tillbaka i Brighton eller Hove för att vara specifik
Kände för att slänga mig havet
men hade inte med mig badkläder ner till stranden
och nudistbadet ligger för långt bort :=)
Har fått min dos av sjö och skog och storstad
så är glad över att vara hemma
för trots allt är det England som är hemma just nu.

Jag vågar påstå att detta är Nässjös vackraste plats
(precis som Shalom vågade påstå att de hade stans bästa pizza eller om det var kebab)

Platsen ifråga är Isåsadammen

Mamma & jag var där och bevittnade en solnedgång ...



... och jag var där själv och bevittnade en soluppgång
Nä nu ljög jag ... SÅ tidigt var jag inte uppe
men jag var där och åt frukost.
Observera att hallonen och blåbären i min muesli har jag plockat i snåren
precis bakom mig.



Här simmar jag i Södra Vixensjön (foto: Broder Daniel, ej bandet, men min bror)

Precis som jag befarade så distraherade solen och sjöarna mig från att skriva
så mycket som jag hade tänkt ...

Men när det blev mörkt och tyst på kvällarna
satt jag en stund framför skärmen i källaren
och började från början igen på det nya romanprojektet*

Med hjälp av övningar i boken The Weekend Novelist
lyckades jag förlösa en del blockeringar
genom att t ex avsluta meningen "Jag skriver en roman som handlar om ..."
och sen fortsätta på det spåret i 10 minuter

Jag har hittat en slags struktur nu
men experimenterar fortfarande med berättarröst och tempus (nutid eller dåtid eller en blandning)

Känns som jag hittat en väg in i alla fall, vilket var huvudsyftet med min semester/skrivar-vecka
och jag hoppas att behålla skrivarstämningen i hjärnan även om jag är tillbaka i mitt liv i Brighton nu.

________________________________________________
*Jag är trött på att kalla det "det nya romanprojektet"
så ska jag kalla det:

1. Thailandsromanprojektet
X. roman nr3 (fast det egentligen är roman nr4 eller 5 om jag räknar med de 2 romanförsöken jag gjorde innnan PIHMA)
2. nästa bok

Jag vill ännu inte ge ut namnet på huvudpersonen som är mitt eget arbetsnamn.