Svenglish - Living Lollo

Miljöombyte

Hav mot damm
avgaser mot frisk luft
pojkvän mot föräldrar
te mot kaffe

Engelska mot svenska
hemma men borta.

Så kommer man fram till den dagen
som kändes långt borta
när man landade

men nu är den där
dagen före jag åker till Sverige
för ännu en bokhöst

Jag har slutit cirklar
skickade precis iväg sista delen av Natalie (mitt roman-projekt)
till WoW (min feed back grupp)

Jag håller på att bli rosa igen
väntar på att skölja ur färgen

De senaste två veckorna har varit
fyllda av hejdå

See you soon.


p.s. planen är att bo i Nässjö i ca 2 månader, besöka skolor och bibliotek och mässor för att prata om PIHMA - en liten bokturné med andra ord. sen flyger jag iväg igen. 10 nov bär det av till Nya Zeeland i X antal månader ... sen får vi se vad som händer. antagligen Brighton igen. I love it. d.s.

Sculpture, Dean Gallery of Modern Art


Outside the venue Baby Belly, after seeing the show "Beth becomes her"


Sky, me and Laura on Portobello beach


Finger Flower, Portobello Garden Art Trail

Det sägs att de flesta författare återkommer till ett och samma tema. Att de skriver samma historia om och om igen fast från olika vinklar och med nya karaktärer.

Ett av mina stora teman är identitet. Fast det visste jag inte när jag skrev Punkindustriell hårdrockare med attityd. Det fattade jag först efteråt.

Jag tycker att det är fascinerande hur man uppfattar sig själv och andra människor och hur man drar slutsatser. Ofta efter några få yttre attribut.

Det kom ett vykort till biblioteket i Brighton. Så här var det addresserat:

Louise Swedish Girl
Red hair punk
Brighton Main Library (staff)
Brighton, England
UK

(Vykortet kom från en engelsk snubbe som var i Värnamo för att leta efter sin svenska fru
som han inte haft kontakt med på fjorton år eller nåt. Han lånade en svensk språkkurs
på bibblan.)

Jag har inget emot att vara "Swedish girl" och "red hair punk". Jag är glad över att vara ett levande bevis
på att svenska tjejer inte alltid är blonda, blåögda och lössläpta ;=)

Ibland är jag ute och går med Bob - min hyresvärdinnas hund. Då är jag plötsligt en
"Woman with a dog" som mammorna och papporna brukar säga till sina barn
"Look, a woman with a dog!"
Blir jag en "woman" istället för en "girl" bara för att jag ser mer vuxen  ut med en hund?

Min "låtsassyster" Johanna var och hälsade på med sin dotter Shadi den här veckan.
När jag lekte med Shadi på stranden var det säkert någon som trodde att hon var mitt barn.



Jag blev nervös för att någon jag halvkände skulle se mig och tro att jag var mamma
för det passar inte min image typ ...
Det känns mer rätt att vara ute och gå med en svart hund, även om jag inte vill bli
stämplad som hundägare heller ...

Ytterligare en tanke som stör mig: när broder Daniel var och hälsade på var det säkert någon som trodde att han var min pojkvän när vi var ute på puben. Dels för att han är längre än mig och för att vi är sammansvetsade som syskon.

Det är säkert bara självupptagna människor som tänker så här.
Men jag vet att jag inte är ensam ;=)
Också en lärdom ... nästa gång jag ser någon med en hund eller ett barn
ska jag inte ta för givet att den som håller i kopplet eller i handen är "ägaren".
Och bara för att en kille och en tjej sitter och skrattar tillsammans på en pub
behöver det inte betyda att de är ett par!

Häromdagen var jag på en föreläsning organiserad av Brahma Kumaris
och det var en kvinna som pratade om hur man håller sig ung livet ut ...

1. Lär dig något nytt varje dag
(Sluta aldrig studera! Om det så "bara" är dig själv som är objektet för dina studier.)

2. Skaffa en passion för något
(skrivande, trädgårdsarbete, målande, människor)

3. Se det positiva i varje situation och lär dig att lägga märke till bra saker i din omgivning!

Ibland får man en dag till skänks
en extra dag som inte skulle ha funnits
det hände mig igår

Jag kom in till biblioteket
tandborstad och till och med kammad
men de skickade hem mig

Det hade blivit en dubbelbokning
de andra var avundsjuka
de ville också ut i solen

Första dagen på Brightons Festival
gatuteater musik konst öppna hus
stoj och tjohejsan

Men jag orkade inte
jag cyklade hem till sängen
läste poesi i några timmar

Blev rörd av
Allen Ginsberg Polly Clark
och andra lösrykta ord från okända böcker

Skrev flummiga meningar i dagboken
klappade mig på magen
som var sprängfylld av för mycket Hare Krishna-mat från kvällen innan

Sen cyklade jag ut i Teletubby-land
för så ser kullarna ut utanför stan
och det luktade så gott

Jag hade längtat
längtat mig bort från
avagaser cigarettrök alkohol dåligt ventilerade personalrum allmän svett och trängsel

Det var befriande
att väja för kor istället för människor
låta vinden rufsa sönder frisyren.


p.s. kossorna på bilden vill vara anonyma och har inget att göra med kossorna som nämns i blogginlägget. bilden är inte min och de kossorna jag såg i verkligheten hade en annan färg. d.s.

p.s.2. detta blogginlägg är ingen dikt. det är bara lättare att läsa om man delar på meningarna. d.s.

I onsdags började jag en kurs i Positivt Tänkande genom en religöst obunden meditationsgrupp (Brahma Kumaris) i Brighton. Vi ska träffas 4 gånger sammanlagt och det är helt gratis!!!

Här kommer en liten sammanfattning från första gången ...

Det finns 4 olika tankar:

1. Positiva (Yes! Det här är kul, det här kommer gå bra!)
2. Negativa (Jag kan inte, jag tror inte att det kommer funka.)
3. Nödvändiga (När måste jag gå upp, vad behöver jag handla o.s.v.)
4. Slöseri/Strunt (Jag undrar om han kommer ringa, ska jag köpa mer mjölk, vad åt jag till middag igår, vad händer om ..., ska jag svara på det där mailet, har jag plockat ur diskmaskinen, går det där TV-programmet i repris, vad hette den personen, vad ska jag säga nästa vecka när jag träffar ... , ska jag köpa mer mjölk, ska jag ringa ...)

Tydligen så tänker de allra flesta mest "slöseri-tankar" som egentligen inte fyller någon funktion och det gör oss väldigt, vädligt trötta och ineffektiva. Gränsen kan vara hårfin mellan nödvändiga och slöseri-tankar. Men man kan lära sig att observera sina tankar, distansera sig och fokusera på man verkligen vill uppnå och tänka på ... Det är bra att göra listor över vad man verkligen "måste" göra och släppa lite av vardagens kontroll ...

Igår skakade jag hand med Duff Mckagan från Guns N' Roses och fick hans autograf ...
vilken man ..! I tonåren lyssnade jag sönder hans första soloplatta Believe in me

Några simpla strofer som jag älskade:

When I was a young boy
said some man parted some sea
they said believe in us
why should they lie to me

Now I'm not a young boy
what I believe is what I believe
but I still get fooled sometimes
it's so gooddamned easy ...

Tyvärr fick jag total tunghäfta och kunde inte komma på nåt bättre att säga än "It's so cool, it's so cool."



Och här får Broder Daniel autograf av Velvet Revolvers sångare Scott Weiland
(före detta sångare i Stone Temple Pilots) ...
Jag gav Scott en kram men den bilden är censuerad haha ...

Jag känner mig NÄSTAN lika glad som när jag fick veta att jag vann Slangbellan ...
det här kommer jag leva på länge!
Det är något speciellt med att möta sina idoler ...
fast ofta blir det väldigt märkligt ...
för trots allt är de ju människor de också ...

Grattis Louise Lollo Lou Loi Lojsan Luss Laa-Laaa Lou Ice (kärt barn har många namn)
på 26-årsdagen

"I'm never alone cause I got myself." - W. Axl Rose

Hur firar man en födelsedag?

Jag började vid tolvslaget igår kväll på en pub
efter en poesikväll med öppen scen
där jag kände mig ganska obekväm
eftersom det var över ett år sen
jag stod på en engelsk scen
men jag överlevde
och stiftade båda gamla och nya bekantskaper

Idag på självaste dagen börajde jag med en dusch
och ett Skype-samtal med Sky
sen
gick jag ut i köket
där fanns blommor serpentiner och gratulationskort

Jag fortsatte på cykel mot staden
där jag åt English (vegetarian) breakfast på ett cafe i North Lanes
skrev morgonsidor, läste brev och kort som anlänt med posten
sen
medverkade jag på Radio Reverb
där jag berättade om min bok
och att jag letade efer en översättare och ett engelskt förlag
det var ganska coolt att vara på radio vid samma tid
som jag föddes för 26 år sen

När jag promenerade ut från studion
gick allt utför
eftersom jag bröt mot min egen policy
att inte jobba på min födelsedag
så det blev en stressig cykeltur för att hinna i tid
till jobbet
på biblioteket
visserligen bara 3 timmar men ändå

Jag jobbade men en engelsk tjej
som har konventerat till islam
och kände mig allmänt skum
eftersom det var hon som tagit det fasta jobbet som jag hade förut

På vägen hem igen stannade jag vid cykelaffären som var stängd
men ägaren var kvar och var snäll
och justerade min sadel som var sned

Och jag gick in på Tesco och handlade födelsedagsattrialjer:
rosévin, morotskakstårta och vegetarisk sushi

När jag kom hem hade Sarah - en av mina flat mates
bakat en bananchokladtårta
fatta vad glad jag blev
hembakat
min köptårta förblev orörd i förpackningen
men rosévinet ble uppskattat

Sen gick det lite mer utför
jag promenerade till en poesigrupp som träffas varje tisdag
men ingen dök upp
förutom jag
så jag lekte poet med mitt rödvinsglas och min anteckningsbok
tills jag tröttnade
och promenerade ner till havet
och satt på stranden under stjärnorna
och fick nya perspektiv

Nu är jag hemma
med mer rosévin och morotskakstårta
och Nick Cave på iTunes
och tulpaner som doftar huvudvärk

Dagen har varit min
jag gjorde bara ett misstag
och det var att säga ja till att jobba
för att jag var så rädd för att säga nej och mista pengar
men det är mot mina principer
för egen tid är det som är värt mest av allt allt allt

Det är min födelsedag
och de 3 timmarna på biblioteket
borde jag ha gett till mig själv
till mitt skrivande eller vad som helst

För om det är en enda dag på hela året som man får vara 100% egocentrerad
så är det på sin födelsedag

Jag lyckades till 75%

och dagen är inte över
om någon är vaken kan man höra repris på radiointervjun på
http://www.radioreverb.com/index.php?id=listen
klockan 3 svensk tid natten mellan 26e och 27e feb.

Tack till alla som har mailat, messat och ringt eller kommit ihåg mig på annat vis.
Tack till mamma och pappa som tillverkade mig,
för även när livet ser mörkt ut
är jag glad över att jag lever just nu på den här planeten i det här galna livet!

Det känns som om hon går på ett sånt där långt rullband som finns på flygplatser



Louise är mitt i mellan två liv

Det känns inte riktigt på riktigt
eftersom hon än så länge bor gratis i ett vardagsrum
och inte har börjat lönearbeta
(även om hon tror stenhårt på att alla ord hon skriver
till slut kommer kunna försörja henne)

Hon trivs i sina dagar
långa skrivpass
långa promenader
långa pratstunder med gamla vänner
som faktiskt har ändrat sig

En håller på att studera hypnos
en annan har fått en son
en tredje har bjudit hem henne för första gången på te
(I England brukar det ta tid innan man blir så bundis med nån att man får träda in i deras hem)

Hon är glad att Natalie fortfarande är med på resan
Natalie som är huvudpersonen i hennes nya romanprojekt
ibland kan karaktärer dö när man byter miljö
men inte den här gången

Det borde alltid vara så
att man fick tid att landa
och gå på långa rullband mellan olika liv

Tid att tänka och känna.

Ett halvår i Nässjö går mot sitt slut
Imorgon börjar ett nytt halvår; i Brighton
Minst ett halvår i alla fall
Till hösten har jag planer på en ny bokturné på olika skolor
(andra upplagan av PIHMA är under tryckning!)
och i november drar jag till Nya Zeeland.

Vad jag ska bli bättre på är:
*att leva där jag är just nu och göra det bästa av det

För halvåret i Nässjö har trots allt kännts lite som
"efter Thailand" och "före Brighton"
en väntan
men en väntan som varit smockfylld av händelser:
boksläpp, release-fest, bokmässa, skolbesök, återförening med gamla vänner,
3 Stockholmsturer, ett par Växjöturer, skrivande i olika former,
farmors bortgång, åtskilliga läkarbesök, middagar med släkten ...
och nu nomineringen till Slangbellan.

Hur ska jag hantera Brighton?
*Å ena sidan vill jag leva ett stillsamt liv vid havet, skriva mycket på mitt nya romanprojekt, jobba lite på bibliotek och spara en massa pengar till Nya Zealand (fast flygbiljetten är redan betald i och med mina bokroyalties :=)
*Å andra sidan vill jag kasta mig in i karusellen igen och vara med på alla poetry slams och gå på pubar och klubbar och träffa galna människor och bara ha kul kul kul
Som allt annat handlar det om balans ...
min hjärna är fortfarande ganska svartvit men jag jobbar på att få den regnbågsfärgad.

På bilden kan ni se mig och Sky (och hans polare Phil och Peter)
när vi lämnar Brighton 17 mars förra året för att bege oss till Thailand
Thailand där Sky fortfarande är
men han återvänder till England 11 mars, dagen innan jag åker till Slangbellanprisutdelningen ...



Till att börja med ska jag nu bo hos Jenni - min gamla biblioteksarbetskompis
och sen får jag se vad som händer ...
Kan dröja lite innan jag får internet på min dator
så på förhand ber jag om ursäkt ifall jag är seg på att höra av mig!

Vill tacka min familj med släkt och Pernilla och Emma, samt Stadsbiblioteket och Brinellgymnasiet
för att ni tagit hand om mig under min tid i Nässjö Rock City.
See ya'!

Inspirerad av vissa andra bloggare så har jag valt att publicera mina nyårsförhoppningar!

Here you go:

*Att jag ska bestämma mig VILKEN ny bok det är jag vill satsa på (roman på engelska eller ungdomsroman på svenska) och att jag ska skriva klart en första version

*Att jag ska bestämma mig VART jag ska resa härnäst, antingen i slutet på 2008 eller början på 2009 ...
(efter Brighton alltså) Just nu lutar det åt Nya Zealand

*Att det ska bli en bra återförening med Sky

*Att jag ska hitta ett bra jobb i Brighton som jag ska kunna försörja mig på

*Att jag ska hitta ett billigt, varmt, djur- och rökfritt boende i Brighton

*Att jag ska göra en bra comeback på poesiscenerna i England

That's it!

p.s. Mitt nyårslöfte är att bli "more assertive" alltså mer bestämd och självsäker, att jag ska bli bättre på att säga nej och inte vara för snäll ;=) Jag vill vara vänlig men bestämd ;=) d.s.

Polly (min laptop) har kommit tillbaka, nyopererad och kry ifrån Tyskland. Inget ont som inte har något gott med sig ... medan hon var borta jobbade jag med bilder istället för ord ... (enligt en uppgift från The Vein of Gold)

Här är mitt liv i collage från 0 till 25 år. (I femårsintervaller)
Klicka på bilderna så blir de stora! Tyvärr blev inte mina foton så tydliga ...
Jag har använt mig mycket av gamla gratulationskort, semesterhälsningar och ibjudningar till födelsedagsfester.
T ex i mitten på tredje bilden står det "tyverr finns det inga diskon" - ett vykort från en kompis som var i fjällen ...

Imorgon, Fredag är jag med på Lasso i P4 (Lokalt Radio Jkpg) någon gång mellan kl 15 och 18.

Inspelningen gjordes idag och jag är jättenervös för jag kom inte ihåg vad jag sa ... Jag bara babblade på!

Tack för all omtanke angående förrra inlägget ... jag sparar era kramar ...

Det känns helt bisarrt att jämföra en människa med en dator ...
men inte nog med farmor ...  nu håller min laptop Polly på att strejka.
Så jag var tvungen att skicka henne på operation till Tyskland.

Om Polly dör kan jag få en ny maskin.
Det går aldrig aldrig att få en ny farmor.
Men i båda fallen har jag sparat saker i minnet.

Imorgon åker jag till Stockholm för att gå på BUS Julfest.
Barn&Ungdoms Sektionen på Författarförbundet bjuder in alla debutanter.
Farmor skulle velat att jag var med. Ser fram mot den långa bussresan.
På bussar kan man tänka och drömma och filosofera och minnas
de goda stunderna.