Svenglish - Living Lollo

En anledning till att jag inte pluggat på högskola eller universitet efter gymnasiet är att jag blir så otroligt stressad av andras krav, av att andra sätter deadlines på mig. Jag blir stressad till den grad att jag inte kan sova och blir sjuk.

Däremot gillar jag att sätta mina egna deadlines. Att själv bestämma när något ska vara klart. Folk kallar mig disciplinerad. Kanske är jag bara ett kontroll-freak.

När jag var i Smålandskogarna i början av Augusti och kom igång med mitt nya romanprojekt bestämde jag mig för att skriva 10 000 ord i månaden. (ca 30 sidor, 12pt, Arial, 1,5 radavstånd.)
10 000 bra ord. Inte vilka ord som helst vilket verkar vara fallet om man är med i NaNoWriMo (den nationella romanskrivarmånaden i november).

Det är sista dagen i augusti och jag har fått ihop 10 661 hyfsade ord. Men samtidigt följer jag rådet att tillåta mig själv att skriva dåligt, dvs SHITTY FIRST DRAFTS ARE ALLOWED. Det är tillåtet med dåliga första utkast. Det kanske låter som om jag säger emot mig själv ...

Men så här funkar det: varje månad skriver jag så mycket skit jag bara orkar på mitt romanprojekt, när jag närmar mig slutet av månaden går jag tillbaka och redigerar och ser jag till att jag i alla fall har 10 000 ord som hänger samman i paragrafer och bildar en berättelse som går vidare.

Om jag följer denna metod, 10 000 ord i månaden kommer jag ha ett första utkast på 90 000 ord (vanlig romanlängd) inom 9 månader. (gillar att jämföra med graviditet även om jag inte har någon erfarenhet inom detta område).

Dock verkar det som jag blir lika stressad av mina egna deadlines som andras ... Har varit hemma från bibblojobbet i två dagar för att jag känt mig orkeslös och hängig ... Så jag har mest legat i sängen, inte varit på stranden som bilden visar ... (bilden är tagen på en promenad till Rottingdean för ca 2 veckor sen av Magdalena som bor i samma hus som mig.)