Sista Stoppet Stockholm
med gamla skrivarkompisar som även blivit nära vänner.
där jag, Annalivet och Svinto var domare. Kvalitén på poeterna var varierande.
4 av 9 gick vidare till SM, men enligt oss var det inte rätt personer ...
Jag och Annalivet passade på att snacka med poeten och musikern Patrick El-Hag
som vi tyckte borde ha fått högre poäng ...
Utan att skryta så är både jag, Annalivet och Svinto bättre poeter
än de som var med i finalen ...
Det är vanskligt med publiken som domare ...
På långfredagen var vi varken långsamma eller stillsamma ...
vi drog ut på stan och gjorde den osäker.
Här är jag på Kellys med Gisela (och Svinto som är fotograf).
Vi spelade spelet "Bibeln" som Svinto varit med och framställt
och ges ut av förlaget Nicotext.
Det går ut på att man svarar på pinsamma eller jobbiga frågor
och kompisarna ska gissa vad man svarar och så får man poäng
om man gissar rätt.
Exempel på fråga: "Skulle du ta emot 10 miljoner kronor om det resulterade i att
en okänd kines trillade av cykeln och dog?"
Det är något visst med att träffa folk som man har gått skrivarkurs med ...
eftersom man läst varandras texter i ett år eller längre
så känns det som om man inte har något att dölja ...
att man känner varandra på djupet
även om det dröjer 5 år mellan varje gång man träffas ...
(Likadant med Elin i Melbourne.)
Som synd var blev det inget möte med Lotus,
men det blir fler gånger!
Det var underbart att ha dig här! Kom snart igen! Nu är det ju brännbollssäsong också :o) hehehe
Skicka adressen till festivalen snabbt som ögat om du har den, annars får jag väl söka reda själv
1000 Kramar!
Ja, NÄSTA gång. Det är någon sorts svacka här i förorten. Mani och total utmattning omvartannat... Jag vet inte riktigt hur man ska hantera sånt, och gör det genom att... skriva, plantera om blommor och dricka ett och annat glas vin. Vi ses brevledes tills vi ses verklighetsledes.
Jag blev så glad - och lite nervös - av att du ville komma och träffa mig. Men sen släppte ju nervositeten och det var så härligt att gå omkring i stan tillsammans med dig. Det var en riktigt skön, och väldigt blåsig, promenad. Och att sitta och dricka te och prata inne på det där caféet (som nog var det första caféet jag upptäckte i den här stan) var väldigt kul! =) Tusen tack för alla fina lyckönskningar. Jag ska försöka reda ut allt mitt krångel och alla mina flaxiga tankar och drömmar. Jag tror på dig när du säger de där sakerna till mig. Och jag säger detsamma till dig. Och Brighton finns i mitt bakhuvud som nån slags fortfarande omålad tavla vars duk skimrar svagt men fantasifullt och om jag böjer mig fram mot den så hör jag att den börjar pladdra så smått med mig också... Vem vet?!!! KRAM! ;-)
Det var verkligen toppen att få träffas och hänga omkring. Kände mig styrkt av all poesi också, det var riktigt kul. Hoppas man hinner se dig en sväng här igen innan du drar till Brighton. Tills dess hörs vi per brev, det är min tur nu.
KRAM
