Kill egos and darlings

Känner mig smått utkörd efter poesikvällen i måndags. Blev trött på alla människor som vill synas, som går upp på scen bara för sakens skull, men inte har något att säga. Är jag lika patetisk själv? Tycker även att det är svårt att vara i ett "band" eftersom jag måste samarbeta med andra... 
Det är därför jag älskar att skriva på min roman. Det är bara jag, jag, jag. Jag som ställer och styr och skapar. Men jag lär mig mycket av mina poesisystrar också... Viktigast är att vi har roligt, inte att vi blir kända...

Hur som helst... nu har jag jobbat vidare med Amanda. 2 timmar igår förmiddag och 2 timmar idag. Fördjupning av första delen. Mer misär på Erikas fest, med objudna gäster. Funderar på att ta bort kapitlet där Amanda och Marie springer vilse på orienteringen på gympan. Det blir för likt Fucking Åmål eftersom de blir upplockade av en man i en bil. Kill your darlings!

Kommentarer
Postat av: Svinto

Låter bra med mer misär på festen, tyckte nästan det var lite underligt när Amanda började gråta hemma hos kim för jag hade inte fattat att hon tog såå illa upp av kommentarerna... låt nåt värre hända... nåt riktigt pinsamt och taskigt...

Tycker det var bra att du tog bort orienteringen, jag tänkte direkt på Fucking Åmål när jag läste det och dessutom så händer det ju inget när de liftar, gubben är lite äcklig eller så... man förväntar siga att det ska hända nåt när de liftar men istället tar resan slut väldigt fort, det blir lite antiklimax...

2006-08-07 @ 19:57:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0