Svenglish - Living Lollo

Något av det bästa med skrivarverkstaden på Jakobsbergs Folkhögskola
var att jag lärde känna så många andra underbara skrivande människor

En av dem är ... HÅKAN LEEMANN

som håller på att skriva en humoristisk historia
men skenet kan bedra ...
ibland blir det så djupt att man håller på att drunkna
mellan skrattsalvorna och de täta metaforena

Kolla in: www.receptionisten.se

det finns även några störtsköna låtar med hemsnickrade texter att lyssna till!

Låt dig inspireras av denna kreatör!

Grattis Louise Lollo Lou Loi Lojsan Luss Laa-Laaa Lou Ice (kärt barn har många namn)
på 26-årsdagen

"I'm never alone cause I got myself." - W. Axl Rose

Hur firar man en födelsedag?

Jag började vid tolvslaget igår kväll på en pub
efter en poesikväll med öppen scen
där jag kände mig ganska obekväm
eftersom det var över ett år sen
jag stod på en engelsk scen
men jag överlevde
och stiftade båda gamla och nya bekantskaper

Idag på självaste dagen börajde jag med en dusch
och ett Skype-samtal med Sky
sen
gick jag ut i köket
där fanns blommor serpentiner och gratulationskort

Jag fortsatte på cykel mot staden
där jag åt English (vegetarian) breakfast på ett cafe i North Lanes
skrev morgonsidor, läste brev och kort som anlänt med posten
sen
medverkade jag på Radio Reverb
där jag berättade om min bok
och att jag letade efer en översättare och ett engelskt förlag
det var ganska coolt att vara på radio vid samma tid
som jag föddes för 26 år sen

När jag promenerade ut från studion
gick allt utför
eftersom jag bröt mot min egen policy
att inte jobba på min födelsedag
så det blev en stressig cykeltur för att hinna i tid
till jobbet
på biblioteket
visserligen bara 3 timmar men ändå

Jag jobbade men en engelsk tjej
som har konventerat till islam
och kände mig allmänt skum
eftersom det var hon som tagit det fasta jobbet som jag hade förut

På vägen hem igen stannade jag vid cykelaffären som var stängd
men ägaren var kvar och var snäll
och justerade min sadel som var sned

Och jag gick in på Tesco och handlade födelsedagsattrialjer:
rosévin, morotskakstårta och vegetarisk sushi

När jag kom hem hade Sarah - en av mina flat mates
bakat en bananchokladtårta
fatta vad glad jag blev
hembakat
min köptårta förblev orörd i förpackningen
men rosévinet ble uppskattat

Sen gick det lite mer utför
jag promenerade till en poesigrupp som träffas varje tisdag
men ingen dök upp
förutom jag
så jag lekte poet med mitt rödvinsglas och min anteckningsbok
tills jag tröttnade
och promenerade ner till havet
och satt på stranden under stjärnorna
och fick nya perspektiv

Nu är jag hemma
med mer rosévin och morotskakstårta
och Nick Cave på iTunes
och tulpaner som doftar huvudvärk

Dagen har varit min
jag gjorde bara ett misstag
och det var att säga ja till att jobba
för att jag var så rädd för att säga nej och mista pengar
men det är mot mina principer
för egen tid är det som är värt mest av allt allt allt

Det är min födelsedag
och de 3 timmarna på biblioteket
borde jag ha gett till mig själv
till mitt skrivande eller vad som helst

För om det är en enda dag på hela året som man får vara 100% egocentrerad
så är det på sin födelsedag

Jag lyckades till 75%

och dagen är inte över
om någon är vaken kan man höra repris på radiointervjun på
http://www.radioreverb.com/index.php?id=listen
klockan 3 svensk tid natten mellan 26e och 27e feb.

Tack till alla som har mailat, messat och ringt eller kommit ihåg mig på annat vis.
Tack till mamma och pappa som tillverkade mig,
för även när livet ser mörkt ut
är jag glad över att jag lever just nu på den här planeten i det här galna livet!

Jag och min romankaraktär Natalie har delat på oss
Jag är jag
Natalie är Natalie

Det brukar ta ganska lång tid
innan mina karaktärer "får eget liv" som man brukar säga

Eftersom mina hjältinnor ofta är väldigt lika mig själv
är det svårt att säga
när slutar Natalie vara jag och när börjar hon vara sig själv?

Det har hänt nu
för jag har börjat på en ny del

(Jag gillar L U F T
jag har snott min egen struktur från PIHMA
med flera olika delar och korta kapitel)

Det hände när jag cyklade till första dagen på jobbet (som library assistant)
vad som hände var att jag undrade
hur sjutton ska det gå för Natalie?



Jag såg henne utanför mig själv
som en egen person med eget liv
men det är jag som har ansvaret ..!

Cykeln på bilden är samma cykel som jag satt på när jag upplevde separationen
och cykeln är även en födelsedagspresent i förskott från mormor. Tack!

Det känns som om hon går på ett sånt där långt rullband som finns på flygplatser



Louise är mitt i mellan två liv

Det känns inte riktigt på riktigt
eftersom hon än så länge bor gratis i ett vardagsrum
och inte har börjat lönearbeta
(även om hon tror stenhårt på att alla ord hon skriver
till slut kommer kunna försörja henne)

Hon trivs i sina dagar
långa skrivpass
långa promenader
långa pratstunder med gamla vänner
som faktiskt har ändrat sig

En håller på att studera hypnos
en annan har fått en son
en tredje har bjudit hem henne för första gången på te
(I England brukar det ta tid innan man blir så bundis med nån att man får träda in i deras hem)

Hon är glad att Natalie fortfarande är med på resan
Natalie som är huvudpersonen i hennes nya romanprojekt
ibland kan karaktärer dö när man byter miljö
men inte den här gången

Det borde alltid vara så
att man fick tid att landa
och gå på långa rullband mellan olika liv

Tid att tänka och känna.

Ett halvår i Nässjö går mot sitt slut
Imorgon börjar ett nytt halvår; i Brighton
Minst ett halvår i alla fall
Till hösten har jag planer på en ny bokturné på olika skolor
(andra upplagan av PIHMA är under tryckning!)
och i november drar jag till Nya Zeeland.

Vad jag ska bli bättre på är:
*att leva där jag är just nu och göra det bästa av det

För halvåret i Nässjö har trots allt kännts lite som
"efter Thailand" och "före Brighton"
en väntan
men en väntan som varit smockfylld av händelser:
boksläpp, release-fest, bokmässa, skolbesök, återförening med gamla vänner,
3 Stockholmsturer, ett par Växjöturer, skrivande i olika former,
farmors bortgång, åtskilliga läkarbesök, middagar med släkten ...
och nu nomineringen till Slangbellan.

Hur ska jag hantera Brighton?
*Å ena sidan vill jag leva ett stillsamt liv vid havet, skriva mycket på mitt nya romanprojekt, jobba lite på bibliotek och spara en massa pengar till Nya Zealand (fast flygbiljetten är redan betald i och med mina bokroyalties :=)
*Å andra sidan vill jag kasta mig in i karusellen igen och vara med på alla poetry slams och gå på pubar och klubbar och träffa galna människor och bara ha kul kul kul
Som allt annat handlar det om balans ...
min hjärna är fortfarande ganska svartvit men jag jobbar på att få den regnbågsfärgad.

På bilden kan ni se mig och Sky (och hans polare Phil och Peter)
när vi lämnar Brighton 17 mars förra året för att bege oss till Thailand
Thailand där Sky fortfarande är
men han återvänder till England 11 mars, dagen innan jag åker till Slangbellanprisutdelningen ...



Till att börja med ska jag nu bo hos Jenni - min gamla biblioteksarbetskompis
och sen får jag se vad som händer ...
Kan dröja lite innan jag får internet på min dator
så på förhand ber jag om ursäkt ifall jag är seg på att höra av mig!

Vill tacka min familj med släkt och Pernilla och Emma, samt Stadsbiblioteket och Brinellgymnasiet
för att ni tagit hand om mig under min tid i Nässjö Rock City.
See ya'!

Igår var jag i Flisby, i min avlidna farmors hus för sista gången
Jag har sagt farväl till min barndoms hemliga gömmor
och min sena tonårs obeskrivliga våndor

Allt jag ville ärva var en kaffekopp med blåmålade blommor som jag kommer ha som prydnad
plus en vit liten bordsspegel i trä som är min fasters
och kassettbandaren som stod i köket

När jag var nitton flyttade jag in i söderrummet
eller rättare sagt mina ägodelar flyttade in
i alla fall det som var viktigt för mig
dagböcker böcker anteckningsblock
saker som jag skrivit
(i tygväskan till höger i resväskan ligger alla små anteckningsblock
som jag burit med mig i fickan/väskan och tjuvklottrat i när jag borde ha jobbat ... )

Eftersom jag flyttat runt så mycket och aldrig haft en riktigt fast adress
betydde det här söderrummet med hemlig garderob väldigt mycket för mig

Dagböckerna och böckerna blev nu tvugna att flytta
hem till mina föräldrar igen
(om ni tjuvläser kommer ni ångra er!!! ;=)
Själv flyttar jag till Brighton

Idag var jag på en högstadieskola i Ljungby
kolla in: www.louisehalvardsson.com
När jag skrev Punkindustriell hårdrockare med attityd
läste jag igenom alla mina dagböcker från gymnasiet
Jag har ännu inte vågat kolla på det jag skrev i högstadiet
kanske är det dags att ta itu med den ångesten nu
eller också inte

Mitt nästa projekt om Natalie
handlar mest om "krisen" efter gymnasiet ...

Åsa Anderberg Strollo borde bli nominerad till alla pris som finns att få för sin debutroman "Bryta om".
Jag läste ut den i natt och ögonen tårades gång på gång på gång ...



En oerhört gripande berättelse om 16-åriga Minna som börjar på gymnasiet och så gärna, gärna vill sköta sina studier och få bra betyg och vara en helt vanlig tjej. Men det är inte så lätt när man samtidigt måste ta hand om sin psyksjuka morsa och har en opålitlig pojkvän som inte ens vill bli kallad pojkvän ... Trots den unga huvudpersonen och gymnasiemiljön så känns boken mer som en vuxenbok än en ungdomsbok, även om jag tror att många unga kommer älska den.

Boken utspelas i Hornstull och söder om söder i Stockholm och är väldigt 2000-tal-realistisk. Internet och mobiltelefoner har stor betydelse för handlingen. Vad som gör den så bra är att den känns äkta, att det kunde ha hänt ... Strollo sparar inte på varken obehagliga eller passionerade detaljer. Det märks också  att författaren har skrivit för TV och film tidigare eftersom det är många tvära kast mellan olika scener och precis när man slappnat av händer nån ny hemskhet ... Jag kan mycket väl tänka mig att det blir en långfilm av det här manuset.

Bloggläsare: Vilka böcker har fått era ögon att tåras?