Svenglish - Living Lollo

Om inte Sky hade kommit och hälsat på hade jag nog stannat
i Wellington och bott på Rosemere Backpackers forever ...
Men när vi väl kom iväg kändes det helt rätt att vara "on the road again"




Första stoppet var Hawkes bay och staden Napier
som är mest känt för sin Art Deco arkitektur
Hela stan förstörders i en jordbävning 1931 och alla nya hus byggdes i 30-tals-stil
Men jag och Sky var mer intresserade av vin ...
Vi promenerade över hela stan till the vineyards där vi fick prova 8 olika vinsorter (gratis!)



Nästa dag reste vi vidare till Rotorua där jag varit förut J
ag visade Sky all vuklkanisk aktivitet och det var inga större draman
förrän klockan halv 4 mitt i natten ...
Jag vaknade med ett rygg och såg en snubbe i huvtröja som rotade igenom min handväska!
Jag skrek "Fuck you!" och jag och Sky jagade honom genom korridoren ut ur huset
(som var mer ett Bed&Breakfast än ett vandrarhem)
Som tur var hann han inte stjäla någonting men det var svårt att sova efteråt ...
Under de snart 5 månader jag har varit i Nya Zeland har jag inte träffat på någon som har råkat ut för samma sak ...
Vi pratade med ägaren till vandrarhemmet och han sa att det var troligen en ung kille från en strulig Maori-familj ...
Vi kontaktade aldrig polisen eftersom vi inte blev av med något och inte såg hur killen såg ut ...
Vad jag lärde mig av den här händelsen är att alltid ha koll på min handväska ...
Känns som det hela bara vara en dröm ...




Nu är jag i en annan dröm ...
på landsbygden utanför Auckland hos ett par gamla kompisar till Sky
som bor i ett mysigt hus mitt i ingentstans och har kossor, får, hönor, gäss och katter
Igår fick vi en personlig rundtur och fick se gömda stränder och äta musselburgare

Sky har förhoppningsvis landat i Singapore nu
(han ska resa vidare till Bali-Thailand-Indien och vara borta i 5 månader)
I efermiddag tar jag bussen till Pahia i Bay of Islands där jag ska vara i två dagar
innan jag flyger till Melbourne för att hälsa på min gamla Jakan-skivarverkstad-vän Elin
Jag fortsätter sen till Stockholm där jag kommer vara 7-11 April och bo hos Svinto.
På påskafton tar jag tåget till Nässjö och min resa är slut för den här gången ...

Jag har bott och jobbat på Rosemere Backpackers i 2,5 månad
Igår var det min avskedsfest
och vi klädde ut oss till kossor och gick ner på stan
och råmade och dansade

Kommer verkligen sakna alla underbara människor
så glad över erfarenheten att bo på vandrarhem
Bra för mitt självförtroende. Jag har blivit mer social och öppen
eftersom jag umgås med människor 24 timmar om dygnet ...
Men ibland blir det lite väl mycket Big Brother
med gäster som dricker whisky som om det var vatten
och har sex i TV-rummet ...

Det känns som om jag har levt i en slags
overklig bubbla
en flykt från mig själv
samtidigt som jag lärt mig massor ....

Imorgon är det dags att resa vidare
Sky är här och hälsar på och imorgon börjar vi resan mot Auckland
På lördag flyger Sky till Singapore
och nästa onsdag flyger jag till Melbourne

p.s. jag har fått en krönika publicerad i Smålandstidningen (fredagen 20 mars) som handlar om backpackerlivet! d.s.

I flera dagar, nästan en vecka har jag levt i tron
att jag inte har något att skriva om längre
Att min inspiration är borta, att jag inte ens känner för att skriva

Natalie vilar tills jag fått den kritik jag behöver
Novellerna behöver ligga till sig
Dikterna behöver en publik för att bli klara

Men ...

Idag tog jag Polly (a.k.a. min laptop) på utflykt
från mitt delade rum till altanen
Lusten kom tillbaka så sakteliga

Jag öppnade ett nytt Word-dokument
och skrev
"Jag har inget att skriva om ...
jag vet inte vad jag ska skriva" o.s.v. o.s.v.
Efter 1,5 timma höll jag fortfarande på att skriva
Mycket reflektioner kring mitt eget liv
skrivet i tredje person
men också en del snygga iaktaggelser
och meningar som kanske kan användas i dikter ...

Så ett tips mot skrivkramp:
skriv "jag har inget att skriva om ..."
och se vad som händer ...
(Det är inte ens mitt tips from början.
Kommer säkert från någon smart snubba
som Julia Cameron eller Natalie Goldberg.)

I detta rum
på denna säng
har jag suttit och skrivit
i typ två månader
Jag längtar efter en riktig arbetsplats

Fast jag är rädd för
att ta itu med Natalie igen
Den senaste veckan har jag jobbat med
7 olika noveller
En per dag
En del idéer fick jag för över ett år sen
någon  för en månad sen

Enda anledningen att jag har skivit mig igenom dessa noveller
(de flesta runt 2000 ord)
är att jag har haft tid
och inget annat att göra
nu när Fringe-festivalen är över

Här är mina arbetstitlar på de sju olika novellerna:
inom parentes när jag fick idén.*

The end of Elle (okt 07)
Gunnar's last beginning (jan 08)
Situations arise because of the weather (mar 08)
Gina's lover (mar 08)
Steal from the rich and give to the poor (sep 08)
The Swedish cousin (dec 08)
Your way of moving on (feb 09)

*En rad ur en Velvet Underground-song lyder
"Between thought and expression lies a life time"
Alltså att det kan ta en livstid innan en idé blir förverkligad ...

Ingen av novellerna känns färdig,
men de har alla en början, mitt och ett slut.
Om någon vill läsa (och ge feed back)
lämna en kommentar
och säg vilken titel som fångar ditt intresse!

Under en månads tid har jag jobbat som voluntär för
Wellington Fringe Festival
(festival för alternativ teater/komedi/konst/musik)

I söndags var det dags för den stora galakvällen
Fringe Awards
där priser delades ut till bästa pjäs, bästa musiker o.s.v.
Jag hjälpte till att vika program (bild 1)

Var mycket glad över att
"The intricate art of actually caring"
vann kategorin bästa pjäs (bild2)
Denna pjäs handlade om två unga killar
som åkte på en road trip/vallfärdade till en poets grav
Det bästa med pjäsen var att den inte spelades upp
i en teatersalong, utan i pjäsförfattarens sovrum!!!

En annan favoritpjäs "Drowning bird plummeting fish"
fick pris för bästa nykomling
Denna pjäs var mer som ett konstprojekt
där skådisarna stod i pappkartonger
och agerade ut olika Facebook-status
t ex "is waiting for somebody"
Skådespelarna dealde även med sig av
personliga minnen
t ex "This is where I had my first cigarette"
Pjäsens mening var att kommentera hur det är
att vara ung i dag
att växa upp i en värld som håller på att gå under ...
(miljöförstöring m.m.)

Efter prisutdelningen var det dags att släppa loss!
Dansade och drack tills klockan slog midnatt.
(bild 3)

Sorgligt att festivalen är över ...
men samtidigt får jag mer tid att skriva.
Håller på att skriva på några olika noveller
medans Natalie vilar.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA EN NY DIKT!!!

p.s. barnförbjudet innehåll ... d.s.