Jaaa ...
... alltid lika glad när jag skriver.
När jag inte tänker.
När jag inte har en detaljerad plan.
Jag har så lätt för att bli uttråkad.
Om jag gör upp vad en bok ska handla om innan jag skriver den blir det lätt att jag ger upp.
Helgen spenderade jag i ett tomt hus i Flisby.
Jag skrev kapitel efter kapitel utan att tänka.
Hjärtat först, hjärnan sen.
Jag sjöng uppmuntrande sånger/mantran till mig själv. (enligt uppgifter i Vein of Gold)
When I let myself go ...
the words they will flow
My writing sets me free
I believe in me.
Vart är jag på väg?
"Kallelse innebär alltid ett val, och då man väljer någonting väljer man samtidigt bort någonting annat. Det kan vara särskilt svårt för den som är så rustad att många vägar står öppna. Då måste man vara lyhörd för vilken av dessa vägar som stämmer bäst. Man måste faktiskt inte göra allting som man är bra på."
- ur En given väg av Patricia Tudor-Sandahl.
Ett nytt år är pä väg
Vilken är min väg?
Går den åt ...
höger eller vänster
framåt eller bakåt
uppåt eller nedåt?
Är den krokig som en kringla
eller rak som en spak?
Ge mig en karta
ge mig en kompass
ge mig bilar att lifta med
och liftare som väntar på mig.
Jag vill vandra vilse inom gränser
flyga bland stjärnorna
och sjunga bland måsarna.
- ur En given väg av Patricia Tudor-Sandahl.
Ett nytt år är pä väg
Vilken är min väg?
Går den åt ...
höger eller vänster
framåt eller bakåt
uppåt eller nedåt?
Är den krokig som en kringla
eller rak som en spak?
Ge mig en karta
ge mig en kompass
ge mig bilar att lifta med
och liftare som väntar på mig.
Jag vill vandra vilse inom gränser
flyga bland stjärnorna
och sjunga bland måsarna.
Jag har bokat flygbiljett till Brighton. I mitten av febrari lyfter jag. Men kanske är det en flykt bakåt? Helst vill jag se det som en mellanlandning. Det viktigaste är inte vad jag gör ... det viktigaste är var jag är ... visst är det knäppt?
Skriva kan jag göra var som helst. Men vissa miljöer och omständigheter inspirerar mig mer än andra. Jag vill volontärjobba i Nepal, resa i Australien, åka på working holiday i Nya Zealand ... Jag vill vara med Sky igen, jag vill vara fri. Samtidigt. Jag vill vara en örn. Jag vill vara en björn. Jag vill skriva en roman. Jag vill skriva en diktsamling. Jag vill skriva på engelska. Jag är svensk. Jag är människa. Hjälp. Jag vill stå på scen. Jag vill stå på egna ben.
Skriva kan jag göra var som helst. Men vissa miljöer och omständigheter inspirerar mig mer än andra. Jag vill volontärjobba i Nepal, resa i Australien, åka på working holiday i Nya Zealand ... Jag vill vara med Sky igen, jag vill vara fri. Samtidigt. Jag vill vara en örn. Jag vill vara en björn. Jag vill skriva en roman. Jag vill skriva en diktsamling. Jag vill skriva på engelska. Jag är svensk. Jag är människa. Hjälp. Jag vill stå på scen. Jag vill stå på egna ben.
Inga ord för mina känslor
I fönstret står ett ljus,
som långsamt brinner
och säger att någon är död därinne.
Några granar tigar
kring en stig som stannar tvärt
i en kyrkogård i dimma.
En fågel piper -
vem är därinne?
- Edith Södergran
Ibland räcker de egna orden inte till. Jag klarade inte av att skriva en dikt till farmors begravning. Inga ord för mina känslor. Så jag lånade Ediths. Nu hoppas jag att farmor är återförenad med farfar på något vis.
Inas Café
Under hösten har jag besökt över tio olika klasser på Brinellgymnasiet (min gamla skola) för att prata om PIHMA. Idag var det sista gången. Det har varit en stor utmaning att prata om mina identitetskriser, även om jag har förklätt det hela något genom det fiktiva jaget Amanda ...
Något som är intressant är att jag har satt igång tankar. En tjej kommenterade att även de så kallade snygga kan ha det väldigt tufft och det är inte alltid roligt att vara den som är Miss Populär heller. Och en kille som tidigare hade haft hårdrocksstil hade tonat ner bara för att han tyckte det var jobbigt att bli bemött på ett visst sätt. Men han fortsatte att spela i band.
Det har också blivit många diskussioner huruvida något har ändrats sen jag gick i gymnasiet ... Det är ju snart tio år sen jag började! Meningarna är skilda ... Jag kände i alla fall att det fortfarande var mycket blickar och olika grupperingar när jag hängde i Inas café ...
Något som är intressant är att jag har satt igång tankar. En tjej kommenterade att även de så kallade snygga kan ha det väldigt tufft och det är inte alltid roligt att vara den som är Miss Populär heller. Och en kille som tidigare hade haft hårdrocksstil hade tonat ner bara för att han tyckte det var jobbigt att bli bemött på ett visst sätt. Men han fortsatte att spela i band.
Det har också blivit många diskussioner huruvida något har ändrats sen jag gick i gymnasiet ... Det är ju snart tio år sen jag började! Meningarna är skilda ... Jag kände i alla fall att det fortfarande var mycket blickar och olika grupperingar när jag hängde i Inas café ...
KLICKA PÅ BILDERNA SÅ BLIR DE STORA!
Läs mer på om de olika hörnorna i Inas café på: www.louisehalvardsson.com
Det känns lite tomt att det är över. Men i januari och februari ska jag besöka skolor i Kalmar, Vetlanda och Ljungby. Spännande att se om samma småstadsattityd finns där ...
Läs mer på om de olika hörnorna i Inas café på: www.louisehalvardsson.com
Det känns lite tomt att det är över. Men i januari och februari ska jag besöka skolor i Kalmar, Vetlanda och Ljungby. Spännande att se om samma småstadsattityd finns där ...
Mitt liv i collage
Polly (min laptop) har kommit tillbaka, nyopererad och kry ifrån Tyskland. Inget ont som inte har något gott med sig ... medan hon var borta jobbade jag med bilder istället för ord ... (enligt en uppgift från The Vein of Gold)
Här är mitt liv i collage från 0 till 25 år. (I femårsintervaller)
Klicka på bilderna så blir de stora! Tyvärr blev inte mina foton så tydliga ...
Jag har använt mig mycket av gamla gratulationskort, semesterhälsningar och ibjudningar till födelsedagsfester.
T ex i mitten på tredje bilden står det "tyverr finns det inga diskon" - ett vykort från en kompis som var i fjällen ...
Här är mitt liv i collage från 0 till 25 år. (I femårsintervaller)
Klicka på bilderna så blir de stora! Tyvärr blev inte mina foton så tydliga ...
Jag har använt mig mycket av gamla gratulationskort, semesterhälsningar och ibjudningar till födelsedagsfester.
T ex i mitten på tredje bilden står det "tyverr finns det inga diskon" - ett vykort från en kompis som var i fjällen ...
Ja, Polly gick ju att rädda som tur var, men jag hade hellre velat att farmor blev räddad ...
I helgen bodde jag själv i hennes hus i Flisby. Skönt att få riktig tid att sörja. På torsdag är det begravning.
I helgen bodde jag själv i hennes hus i Flisby. Skönt att få riktig tid att sörja. På torsdag är det begravning.
Lasso
Imorgon, Fredag är jag med på Lasso i P4 (Lokalt Radio Jkpg) någon gång mellan kl 15 och 18.
Inspelningen gjordes idag och jag är jättenervös för jag kom inte ihåg vad jag sa ... Jag bara babblade på!
Inspelningen gjordes idag och jag är jättenervös för jag kom inte ihåg vad jag sa ... Jag bara babblade på!
Bläää
Vissa dagar blir allt fel
frisyren med synlig mjäll
humöret
äcklig mat
äckligare väder
kyla
saknad
alla drömmar förverkligade
ingen insipiration att drömma vidare
ingen dator
ingen farmor
listor med saker som inte blir strukna
men ändå något som håller en kvar.
Tack för brev, mail, kommentarer, frågor, hälsningar och leenden.
Polly är döende
Tack för all omtanke angående förrra inlägget ... jag sparar era kramar ...
Det känns helt bisarrt att jämföra en människa med en dator ...
men inte nog med farmor ... nu håller min laptop Polly på att strejka.
Så jag var tvungen att skicka henne på operation till Tyskland.
Om Polly dör kan jag få en ny maskin.
Det går aldrig aldrig att få en ny farmor.
Men i båda fallen har jag sparat saker i minnet.
Imorgon åker jag till Stockholm för att gå på BUS Julfest.
Barn&Ungdoms Sektionen på Författarförbundet bjuder in alla debutanter.
Farmor skulle velat att jag var med. Ser fram mot den långa bussresan.
På bussar kan man tänka och drömma och filosofera och minnas
de goda stunderna.
Det känns helt bisarrt att jämföra en människa med en dator ...
men inte nog med farmor ... nu håller min laptop Polly på att strejka.
Så jag var tvungen att skicka henne på operation till Tyskland.
Om Polly dör kan jag få en ny maskin.
Det går aldrig aldrig att få en ny farmor.
Men i båda fallen har jag sparat saker i minnet.
Imorgon åker jag till Stockholm för att gå på BUS Julfest.
Barn&Ungdoms Sektionen på Författarförbundet bjuder in alla debutanter.
Farmor skulle velat att jag var med. Ser fram mot den långa bussresan.
På bussar kan man tänka och drömma och filosofera och minnas
de goda stunderna.
Vila i frid
Farmor dog igår, 76 år gammal
Något hon brukade prata om var att hon ville se "vad det blev av" mig och min bror.
Och hon fick på sätt och vis som hon ville.
Den här hösten fick Broder Daniel fast tjänst och egen lägenhet
och jag kom ut med min första bok.
Och farmor, trots sin bräcklighet, var med på bokmässan.
På grund av hennes sviktande syn orkade hon inte läsa min bok
men hon sa att hon skulle försöka efter jul ...
Med farmor förvinner även Flisby.
Min hemvist för mitt skrivande och min garderob med alla dagböcker.
Jag är ledsen. Men glad över att jag hann säga hejdå.
Något hon brukade prata om var att hon ville se "vad det blev av" mig och min bror.
Och hon fick på sätt och vis som hon ville.
Den här hösten fick Broder Daniel fast tjänst och egen lägenhet
och jag kom ut med min första bok.
Och farmor, trots sin bräcklighet, var med på bokmässan.
På grund av hennes sviktande syn orkade hon inte läsa min bok
men hon sa att hon skulle försöka efter jul ...
Med farmor förvinner även Flisby.
Min hemvist för mitt skrivande och min garderob med alla dagböcker.
Jag är ledsen. Men glad över att jag hann säga hejdå.
Finns det ett namn för detta syndrom?
Om man är 100% svensk och kommer från en 100% svensk familj
och har växt upp i Sverige
varför vill man då skriva på engelska?
Till och med min dagbok och mina morgonsidor skriver jag på engelska.
Det finns intresse från flera håll av att jag skriver en uppföljare till PIHMA.
Men jag skriver på engelska nu ju.
Ska någon annan välja språk åt mig
eller genre för den delen?
Vad som önskas är en till ungdomsbok på svenska.
Vad jag önskar är en roman på engelska.
Jag vill inte bestämma vad jag ska skriva innan jag skriver det.
PIHMA blev ju en crossover som både ungdomar och vuxna gillar.
Det skulle ju vara lättare om jag bara skrev på svenska.
Men jag är kär i allt som är engelskt.
I onsdags medverkade jag på Nässjös årliga poesiafton på Kulturhuset
och kände mig lite knepig som framförde mina verk på engelska ...
KLICKA HÄR för att läsa en nyskriven dikt (Poem of the month Nov på Myspace)
och passa även på att läsa "November with Lou Ice" där jag har sammanfattat månaden som gått.
och har växt upp i Sverige
varför vill man då skriva på engelska?
Till och med min dagbok och mina morgonsidor skriver jag på engelska.
Det finns intresse från flera håll av att jag skriver en uppföljare till PIHMA.
Men jag skriver på engelska nu ju.
Ska någon annan välja språk åt mig
eller genre för den delen?
Vad som önskas är en till ungdomsbok på svenska.
Vad jag önskar är en roman på engelska.
Jag vill inte bestämma vad jag ska skriva innan jag skriver det.
PIHMA blev ju en crossover som både ungdomar och vuxna gillar.
Det skulle ju vara lättare om jag bara skrev på svenska.
Men jag är kär i allt som är engelskt.
I onsdags medverkade jag på Nässjös årliga poesiafton på Kulturhuset
och kände mig lite knepig som framförde mina verk på engelska ...
KLICKA HÄR för att läsa en nyskriven dikt (Poem of the month Nov på Myspace)
och passa även på att läsa "November with Lou Ice" där jag har sammanfattat månaden som gått.
