Inspirationens lustgård

image10

Här sitter jag och funderar, filosoferar och filar på mina karaktärers liv. Michelle. Det är så hon heter den nya huvudpersonen i den nya boken.

På Bali har de en något annorlunda namngivningsprocess. Första barnet får heta Wayan (eller Putu om familjen är rik), andra barnet får heta Made, det tredje Ketut, det fjärde Nyoman och om det blir fem barn eller mer börjar man om på nytt med Wayan. Man lägger även till prefixet "I" för pojkar och "Ni" för flickor. Förvirrande när alla typ heter samma sak, men när man blir äldre får man ett namn som har att göra med sin personlighet. Det är också ganska vanligt att balineserna tar sig an ett västerländskt namn. Killen i hotellbaren heter Jeffrey efter någon amerikansk skådis som hans morbror gillade ...

Imorgon lämnar vi hotellet och trädgården för att utforska det "riktiga" Bali. Ska hyra moped och köra runt i ungefär en vecka. Så om jag försvinner en stund från bloggvärlden vet ni varför!

p.s. om någon undrar så ändrade jag bara rubrik, detta är inget nytt inlägg. d.s.

Tävlingstips!

Här kommer ett par tips från det senaste nyhetsbrevet från Multimanus (www.multimanus.se):

Efterlysning
 
Multimanus efterlyser berättelser och tips som handlar om skrivprocessen -  våndor framför dataskärmen och vita pappret, dagar av skaparflöde, skrivkramp et c.Tips om hur man gör för att komma över skrivkrampen och den inre kritikern. Varje inskickat bidrag belönas med e-boken "Kom igång & skriv!" Ett urval av texterna kommer att finnas med i min nästa e-bok "Skriv boken!" Författarna till de publicerade bidragen kommer även att få ett ex av e-boken "Skriv boken!". Maila era texter till: info@multimanus.se

(Igår skickade jag in ett bidrag med titeln "Se skrivandet som ett jobb")

Novelltävling på temat "Att leva idag"

http://www.lindaskugge.se/cldoc/1494.htm

(Jag håller som bäst på att få ihop en text på detta tema! Har lite samma ångestematik som "Punkindustriell hårdrockare med attityd" Jag kan aldrig få nog av att skriva om tonårstiden. Nån som har tid att läsa och kommentera tills nästa vecka?)

Morgonsidor

Eftersom jag fick två frågor om vad morgonsidor innebär...

Det kommer från boken "Artist's way" ("Öka din kreativitet") av Julia Cameron. En tolv veckors lång självstudie i kreativitet.

Morgonsidor steg för steg:

1. Placera valfri penna + valfritt anteckningsblock eller lösa papper bredvid sängen
(kollegieblock fungerar utmärkt, format A4 eller A5)
2. Ställ väckarklockan en halvtimme tidigare än du brukar
3. Hur sömndrucken du än är när du blir väckt sätt i gång och skriv!
4. Tänk inte, gå på första impulsen (kaotiskt virrvarr eller poetisk prosa spelar ingen roll)
5. Lyft inte handen förrän du har åtstadkommit 3 fyllda A4- eller 6 fyllda A5-sidor
6. Låt bli att läsa igenom efteråt
7. Efter 2-3 månader (eller kortare tid om nödvändigt) får du äntligen titta igenom vad du har skrivit
8. Använd överstrykningspennor i olika färger. En till att markera sånt du skulle kunna använda i ditt skrivande, en annan till att markera sånt som du behöver förändra i ditt eget liv

Att skriva morgonsidor behöver nödvändigtvis inte ha med skrivande att göra. Det är mer ett sätt att reda ut sina tankar och få reda på sina verkliga ambitioner och drömmar. Bli inte rädd om du upptäcker att du egentligen vill spela teater, sjunga i kör eller resa till Island. Genom att låta sidorna ligga får man ett underbart perspektiv, om man verkligen är ärlig mot sig själv och inte försöker kontrollera sina tankar kommer det undermedvetna fram. Det som verkligen brinner och betyder något...

Jag är medveten om att den här metoden kanske inte passar alla, men det är värt att pröva! (motargument mycket välkomna) Själv har jag skrivit morgonsidor i över ett år nu och när jag läser igenom var trejde månad kommer jag alltid fram till stora insikter om mig själv och mitt skrivande! T ex jag tjatade om att jag ville ha ett "artistnamn" (när jag gör poesiframträdanden) varje dag i tre månaders tid utan att jag var medveten om det. Till slut blev jag så trött på att läsa om mitt eget tjat att jag ställde mig på scen och presenterade mig som "Lou Ice". Först kändes det fånigt, men när jag väl hade prövat ett par gånger var det helt rätt...

p.s. Hittills har jag gett bort Artist's way i present till 3 pesoner och övertalat 2 personer att köpa den.
Av dessa 5 är det bara 1 som har tagit det på något slags allvar. Förlåt att jag tjatar, men Artist's way
förändrade mitt liv. Framförallt gav den mig självförtroende och fick mig att hålla humöret uppe även när jag mötte motgångar... Tror att nyckeln är att man inte behöver hänga upp sig på pratet om "Gud". d.s.

Lyxförfattarinna

"Hjärter dam vänder blad för en ny eskapad, hon har börjat på en ny roman ... " - Lars Winnerbäck

image9

Det krävdes att komma bort, att få finnas i lyxen att inte behöva göra någonting ... Sky fixar datorer och jag skriver. Är tillbaka i mitt favoritstadium i skrivandet: det vilda skrivandet. Då jag bara sprutar ur mig allt jag kan komma på som har att göra med min nya story och mina nya karaktärer. Jag har alltid trott på mål som är möjliga att uppnå, att inte göra det för svårt för sig. Så förutom mina morgonsidor och spontana anteckningar skriver jag 3 sidor på min Polly Acer Laptop varje dag. (för Saras intresse: Times 12pt, enkelt radavstånd, inga radbrytningar eller nya stycken) Det bara forsar ur mig... karaktärsbeskrivningar, tankar, händelser om vartannat i en salig röra. Så här kommer jag att fortsätta ett bra tag tills jag har så mycket material att jag kan börja sortera och struktruera...

Än så länge är vad jag skriver om mycket hemligt, för att inte förstöra glädjen för mig själv... Allt jag kan avslöja är att språket är engelska (med inslag av svengelska) och miljön är i huvudsak Brighton. Just nu påminner det hela om ett enda långt brev, skrivet av någon som inte har någon som helst respekt för läsaren. :=)

Guud vad tråkig hon är kanske ni tänker ... en helt ny kultur utanför hotellets trädgård och hon sitter bara på verandan och skriver. Don't worry guys ... igår var jag ute och köpte ett par solglasögon. Sky hjälpte mig att pruta. Det är hemskt att känna sig rik och snoffsig (jämfört med balineserna) och man måste nästan vara oartig om man inte vill komma hem med tre kassar skräp...

Hur som helst, jag tänker njuta av min tillvaro som lyxförfattare innan vi lämnar hotellet nästa vecka för att resa runt på ön. Förresten ... man behöver inte åka till Bali för att bli lyxförfattare i en vecka ... jag rekomenderar följande till alla med skrivkramp:

*Packa penna, papper och eventuell laptop
*Ta några dagars semester hos en släkting/bekant på landet,
(eller checka in på ett billigt hotell i lugn miljö om du har besparingar)
*Betala din släkting, bekant, hotellpersonal för att serva dig med mat tre gånger om dan och drinkar däremellan om det behövs
*Undvik internet, telefon och mobil (om det inte är direkt skrivrelaterat)
*Strosa runt och hämta inspiration
*Släpp dina tankar fria!

Hej, hej Bali!

Vi har landat... men känner mig forfarande jetlagged och tyvärr lite hostig. Fast inte så underligt efter allt ståhej... vi anlände mitt under en stor högtid på Bali: Nyepi

Igår gick ett stort paradtåg genom stan med papé maché figurer som föreställde onda andar och demoner. Det hela går ut på att föra så mycket oväsen som möjligt för att skrämma bort det onda och idag, dagen efter är det en helt tyst dag (ungefär som långfredagen förr i tiden) då allt är stängt och man får inte lämna hotellet. Detta gör man för att lura i de onda andarna att allt folk har lämnat ön och då finns det heller ingen anledning för andarna att stanna...

image7


Good timing tycker jag... behövde verkligen en dag då man "inte får göra någonting". Känner mig ganska förvirrad, kan inte fatta att jag är här... blir lite smått yr när jag tänker på att jag inte har något "hem" längre... att det här är mer än en semester. Att vi faktiskt ska vara borta i MÅNADER, inte veckor... Well, jag brukar hantera stora förändringar genom att undvika att tänka tills jag är mitt i situationen och nu är jag här... wow!

Har i alla fall lyckats skriva mina morgonsidor och känner mig lite lugnare i sinnet. Märkte hur ur balans jag blev i hjärnan när jag hoppade över mina sidor både i lördags och söndags... Som tur är har jag en hel vecka att bekanta mig med mitt nya liv medan Sky jobbar... ska bara lata mig på hotellet, kanske ta en simtur i poolen och äta gratis mat...

Bye, bye Brighton

Har knappt tid att skriva detta inlägg. Är på väg till soptippen för att dumpa våra sista ägodelar.

Detta är min sista dag i Brighton... Havet, piren, parkerna, Pavillion-paviljongen, pubarna, barerna, klubbarna, kaffeställena, poesihaken... och framför allt alla helknasiga människor... Jag kommer att sakna er!

Till alla fina vänner som har e-mailat och kommenterat på min blogg... tack för alla lyckönskningar. Nästa gång kommer jag att skriva från Bali!

Anti-Pop-Idol

image6

Det är dags att ta farväl av poesiscenen i Brighton... farväl kanske är ett stort ord... ett "break" låter bättre ;)
Förra söndagen deltog jag i "Anti-Pop-idol", en slags talangafton för poeter och musiker. Åtta deltagare och vinner gör den som får mest hejarop och applåder från publiken. Lite orättvist eftersom de som går upp mot slutet får mer applåder eftersom publiken hunnit värma upp händerna och halsarna med alkohol...

Pollyanna

Här med döper jag dig kära laptop till:

POLLYANNA

(Pollyanna is a best-selling 1913 novel by Eleanor H. Porter that is now considered a classic of children's literature. "Pollyanna's philosophy of life centers around what she calls "The Glad Game": she always tries to find something to be glad about in every situation" Källa: Wikipedia)

Polly, du kommer att hjälpa mig att hålla humöret uppe även när jag är alldeles stel av skrivkramp!

Här är vi!

image4
image5

RSS 2.0