En Författare Måste Lära Sig att Vara Ensam



När jag gick på skrivarverkstaden på Jakobsbergs Folkhögskola i Stockolm gjorde vi ett studiebesök på Norstedts förlag. Vad jag kommer ihåg bäst är att snubben som visade oss runt sa att för att bli författare måste du lära dig att vara ensam.

När jag var yngre var det mitt naturliga tillstånd att vara ensam. (I tidiga tonåren hade jag inte så många vänner och ägnade kvällarna och helgerna åt läxor, läsning och skrivande.) Jag var också ensam när jag först flyttade till Stockholm och när jag först flyttade till Brighton och när jag bodde i Thailand och på Nya Zeeland. Under dessa perioder av ensamhet jobbade jag intensivt med mina romaner.

När jag blev äldre och mer självsäker skaffade jag fler vänner och nuförtiden måste jag tvinga mig själv att vara ensam. Brighton är en väldigt social stad och en fantastisk inspirationskälla. Brighton är också en stor distraktion.

Den här veckan gjorde jag ett litet experiment. Jag ritade rutor i mig kalender när jag var ledig och skrev "Lou" i rutorna för att påminna mig själv att de här veckan ska jag umgås med mig själv. Det gick bra.

Till att börja med kliade det i fingrarna och jag ville messa varenda person i min addressbok och föreslå öl på stranden. Sen kom jag på att jag är fullt kapabel till att ta en öl på stranden med mig själv. För det är i mitt eget sällsap, när jag skapar reflektionstid för mig själv som jag kommer på nya ideér och känner mig kreativ. Jag älskar att sitta på stranden eller på ett café med min anteckningsbok/dagbok och skriva ner spontana tankar och låta min hjärna vara fri. Sen går jag hem och överför några av mina tankar till datorn, utforskar ifall något skulle kunna bli en novell. (eftersom det är den form jag fokuserar på just nu)

Resultatet den här veckan:
*Jag jobbade med CLEANING IN LINGERIE  - en novell som jag ska skicka till det stora brittiska Bridport-priset
*Jag skrev ett stycke som jag kallar THE ART OF MISSING ROXANNE
*Jag började på en novell om död och saknad
*Jag började på en novell om ett kuddkrig
*Jag jobbade på en novell för en festivaluppläsning
*Jag jobbade på en novell som förut hette TOUCH ME LIKE YOU WOULD TOUCH HIM som jag döpte om till THE PARTY IS OVER.

Ibland är det inte tillräckligt med min inrutade skrivtid på morgonen innan jag går till bibblojobbet. För att komma på nya ideér behöver jag ofta kvällar och helger att flumma omkring i. Morgonen är bra då jag vill fokusera på något, lite som ett kontorsjobb: "okej, idag ska jag jobba just med den här novellen". Medan kvällen och helgen är bättre för att komma på nya ideér och vildskriva. Jag måste påminna mig själv att inte fylla varje kväll och varje helg med andra människor. Jag måste på nytt lära mig att vara ensam.*



*Folk som är ensamma fyller ofta tiden med att titta på TV eller tvätta eller laga mat.
TIPS: släng ut TV-n, ignorera smutsen och gör nåt kreativt istället!

Kommentarer
Postat av: Lotus

DEt låter så klokt och längtansvärt. Tack för busstider. Vi tar tåg etc. ner, för att få lite variation till Juno, men tillbaka igen så blir det nog buss. Bäst är det att ta det som det kommer och ja!!! träffas på kaffe, te, vin när vi är där för att smida planer. Jag satsar stenhårt på att ha alla projekt klara tills dess och kastar mig ut i nya universum när jag kommer! Ny roman, helt enkelt!

2010-06-28 @ 10:04:09
Postat av: Anonym

Härligt att få uppleva Thailand. =)

2010-06-28 @ 16:14:46
URL: http://tvminnen.blogg.se/
Postat av: Sara Starkstromming

Jepp!

2010-07-04 @ 20:23:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0