Majgull Axelsson om Nässjö



Igår var jag och lyssnade på Majgull Axelsson, som liksom jag är i Nässjö den här veckan för att föreläsa i samband med invigningen av det nya kulturhuset.

Majgull bodde i Nässjö från när hon var 5 år till 18 år. Hon ser tillbaka på det som en bra tid. Men når hon berättar om 50-talets Nässjö är det några som har jämfört Nässjö med den amerikanska södern. Det fanns en väckelserörelse samt att rasismen var utbredd. Även om det inte fanns några svarta människor att stöta ut så fanns det "tattare" som man behandlade mycket illa ...

Det är tattarna i Nässjö som Majgull har skrivit om i sin första roman, Långt borta från Nifelheim. Vi gjorde ett bokbyte. Jag fick Nifelheimboken och jag ska skicka Punkindustriell hårdrockare med attityd till Majgull. Båda böckerna utspelar ju sig i Nässjö men under olika perioder. Fast ibland undrar jag om det är så stor skillnad mellan 50-talet och 90-talet ...

Majgull skriver: "Vi gick håglöst runt staden, till Ingsbersparken och Södra Torget, Storgatan upp och Långgatan ner, på spaning efter äventyr som aldrig kom. Staden var alldeles tyst. Någon gång hörde vi ljudet av en moped långt borta, rätade på ryggarna och började hoppas, bara för att sekunderna senare sjunka ihop igen."

Även om Majgull är glad över sin tid i Nässjö och saknar "tillhörigheten" tror hon aldrig att hon skulle ha blivit författare om hon stannat kvar ...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0