Svenglish - Living Lollo

Broder Daniels kommentar till inlägget "Tio fjortondelar" påminde mig om ett romanprojekt jag höll på med på gymnasiet. Det var den första längre text jag har skrivit. Det var nog då jag bestämde mig på riktigt att bli författare även om detta projekt med arbetsnamnet "Nico" mest bestod av fragment ur mitt eget liv. Jag levde i en liten bubbla då jag navelskådade mig själv och tyckte att det var intressant att gå upp mitt i natten, gå ner i källaren och dricka en passionsfrukt-läsk. Det hade ju varit lite mer spännande om det hade varit något alkoholhaltigt. Men tydligen tyckte jag att denna passionfrukt-upplevelse var tillräckligt spännande att skriva om ...

Här kommer ett urdrag ur "Nico" som jag aldrig planerade att publicera för att det kändes för privat ...

"Halv ett på natten gick Nico ner i källaren och hämtade en läsk. Passionsfrukt. Hon hade aldrig druckit det innan. Hon bestämde sig för att lära sig nytt. Hon kunde inte sova. Delvis berodde det på att några flickor hade varit hemma hos henne innan och lyssnat på skivor. Hon tyckte om, ja rent av älskade en av de här flickorna. Inte sexuellt eller så, men som kompis. Hon kunde inte riktigt smälta att den flickan varit hemma hos henne. Och flickan hade tittat i Nicos fotoalbum och sagt att hon tyckte att Nico var vacker på en bild. Det var den där bilden, när hon hade på sig en svart hög hatt och fjäderboa runt halsen. Hon kände inte riktigt igen sig själv på den bilden.

Passionsfrukten var ganska god. Godare än Fanta. De där flickorna hade gillat hennes rum. Det var personligt. Små lappar med tänkvärda fraser överallt. Syns du inte, finns du inte. Du har bara ett liv. Det finns skönhet som inte syns. Make yourself heard. Don’t be a victim."